Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabriker. Arbetare.|Tillverkningsvärde.
Transport 363 16,025 54,034,000
Bomullsväfnadsfabrikerna 25 3,492 9,054,000
Hel- och halfyllefabrikerna 47 3,283 1,691 8,406,000
Maltdrvcksfabrikerna 122 6,816,000
Pappersfabrikerna... 50 2,027 5,936,000
Tändsticksfabrikerna 28 3,420 5,406,000
Läderfabrikerna 665 1,675 4,948,000
Mekaniska snickerifabrikerna 37 1,629 3,448,000
Kemisk-tekniska fabrikerna 70 512 2,527,000
Glasbruken 29 1,533 2,065,000
Färgerierna 340 1,144 1,951,000
Såp- och tvålfabrikerna 13 135 1,834,000
Pappersmassefabrikerna 24 901 1,703,000
j Gasverken 26 471 1,508,000
j Porslinsfabrikerna 2 828 1,443,000
Skeppsbvggerierna 27 902 1,351,000
Litogratiska fabrikerna 12 640 1,315,000
Tegelslagerierna 208 2,395 1,291,000
Oljeslagerierna 24 151 1,212,000
Jern- och Stålfabrikerna 54 905 1,171,000
Stearinljusfabrikerna 2 155 1,106,000
Kakelugns- och stenkärlsfabrikerua . . . 68 666 769,000
Tapetfabrikerna 10 210 633,000
Sidenfabrikerna 2 298 626.01»
Diverse andra fabriker 558 7,371 13,657,000
Summa 2,806 52,459 134,210,000
JUantiel och Sjöfart.
Det hos skapade varelser nedlagda begäret att söka sällskap med sina likar,
hvilket utgör grunden för menskliga samhällslifvet, ligger icke ensamt i nöjet af
umgänge, utan tillika i behofvet af ömsesidigt bistånd. Detta behof stannar icke
vid de direkta tjenster, som den ene gör den andre, utan sträcker sig äfven till
hvad hvar och en kan åstadkomma. Den som, vare sig direkte ur naturen eller
med konst, frambringar mera af en sak än han sjelf behöfver, aflåter detta åt
en annan, som deraf är i behof, och får i stället af denne något annat, som han
sjelf saknar, och bägge äro belåtna med sålunda gjorda ömsesidiga tjenster. Ett
sådant utbyte kallar man Handel. Emedan det ej alltid är gifvet, att direkte
utbyte af varor kan ske till ömsesidig fördel, blef man redan tidigt betänkt på
att utse någon vara, som kunde gälla i utbyte mot hvilken annan som helst, och
härtill valdes metaller, förnämligast guld och silfver, och sålunda uppkom bruket
af penningar. Alltsom tillverkning af olika saker ökades, jemte önskan att ega
sådana, framstodo särskilda personer, som gjorde till sitt näringsfång att betjena
allmänheten genom att för penningar tillbyta sig hvad någon hade att aflåta och
på samma vilkor aflåta livad någon önskade erhålla; på detta sätt bildades snart
en samhällsklass af Handelsmän. Men varubyte skedde ej ensamt emellan
personer inom samma land, utan äfven mellan särskilda ofta vidt aflägsna länder,
och som detta beqvämast och ofta ensamt kunde ske genom farkoster på sjön,
så utbildade sig samtidigt den industrigren, som fått namnet Sjöfart.
De äldsta i större skala handlande folk, som historien känner, voro de på Asiens
medel-hafsknst boende Fenicierna (se sid. 887). Dessa voro de första som, med tillhjelp af en högt
uppdrifven sjöfart, började till olika länder öfverföra och bekantgöra främmande länders
natur-och konstprodukter. Alltsom civilisationen derefter fortgick tillegnade sig alla folk och
uppstående riken denna industri. Tiden då den först började öfvas här i norden kan icke uppgifvas,
emedan den förlorar sig i hedendomens dunkel. Under vikingatiden omtalas väl sådana varor,
som icke tillhörde dessa länders alster, och det är sannolikt, att måBga dylika tillkommit medelst
dessa tider gällande styrkans rätt; dock finnes skäl att antaga äfven fredlig handel till sjös,
emedan jemte vikingarnas beväpnade drakar äfven omnämnas krämareskepp, hvilka likväl, i följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
