Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den allmanna osäkerheten, ocksi* maste hafra beväpnadt manskap, och alltså sammansmälte
med det redan långt tidigare utvecklade sjöväsendet. Den inre landthandeln stod i sammanhang
med de allmänna offren, vid hvilka marknader nppstodo. I det hedniska Sverige fanns ingen
sÄskild handelsklass, men sedan, efter kristendomens införande, folket började dela sig i olika
klasser, bildade sig köpstäder, Båsom medelpunkter för handeln. Under medeltiden var all
Sveriges handel beroende af det mäktiga hanscförbundet (se sid. 425), hvilket både utförde rikets
produkter och införde utländska varor, och alltså tillegnade sig all vinst af handelsrörelsen i
detta land. Städerna utbildades efter tyskt mönster och till rörelsens skydd stiftades
handels-gillen eller föreningar, hvilka blefvo mönster för de senare uppkomnn handtverksgillena eller
skråföreningarna. Bemödandet att samla all handel i staderna kröntes med framgång och stränga
förbud utfärdades mot landthandel; detta gick så långt, att ingen vid högt vite fick afyttra
någonting på vägar eller andra platser, ja ej en gång hemma i sitt hus till sin närmaste
granne, utan allt hvad som skulle säljas måste ovilkorligen införas till stad och der afvttras
till köpman, från hvilken ensamt alla varor, både ut- och inländska, tingo af den behöfvande
tillhandlas. Adelsmän och prester hade likväl särskilda rättigheter att drifvn handel, som det
hette för eget behof, men dessa rättigheter missbrukades så oförsynt, att bittra klagomål
der-öfver uppstodo, hvarför desamma af konung Gustaf I borttogos. Samme store konung
lösgjorde äfven riket från hansestiidernas öfverviilde och gjorde handeln aktiv, med hvilken
benämning man utmärker denna rörelse då varorna föras i egna skepp. Bland alla sina
grannstater är Sverige den, som tidigast utsträckte sina handelsförbindelser till andra verldsdelar
medelst kompagnier, som bildades för drifvande af handel på aflägsna orter. Under Gustaf II
Adolfs regering inrättades det s. k. SödersjO-Kompagniet, som öppnade handel på Amerika och
anlade kolonien Nya Sverige vid Delaware-iloden; ett annat kompagni oktrojerades år 1649
för handel på Gnineaknsten, men bägge dessa upphörde efter någon tid, i följd af dels
Hollän-darne8 afnndsamhet, dels de vidlyftiga krig, i hvilka Sverige var inveckladt. Ostindiska
Kompagniet, privilegieradt 1731, dref länge en högst betydande handel på Ostindien och Kina, men
upplöstes sedermera.
Bättighet att idka handel kunde förut icke lätt erhållas, och förvärfvande
deraf var fullkomligt lika skråmessigt, som något handtverk. Enligt 1734 års
Handels-Ordning måste den, som ville bli inskrifven som handelsläring, då hafva
fyllt 15 år, tjena som lärling i 7 år och derefter som köpsven i minst 4 år.
För att vinna burskap som egen handlande måste en man hafva fyllt 27 år och
tjenat i handel minst 12 år. Dessa föreskrifter, jemte en mängd andra reglor
och bestämningar för och vid handelsrörelses idkande, upphäfdes genom
Handels-Ordningen af den 22 December 1846, hvilken åter upphörde att vara gällande
genom Kungl. Förordningen angående utvidgad näringsfrihet af den 18 Juni
1864, enligt hvilken svensk man eller qvinna är, med vissa undantag och
inskränkningar, berättigad att i stad eller å landet idka handelsrörelse, att till
utrikes ort utföra och derifrån införa samt inrikes orter emellan fortskaffa varor,
äfvensom att reda i skepp för såväl inrikes som utrikes fart. För rättigheten
att idka grosshandel eller försälja varor i bod eller från annat upplagsställe
fordras såsom vilkor att hafva god frejd samt råda öfver sig sjelf och sin
egendom; och skall den, som vill af sådan rättighet sig Begagna, skriftligen
anmäla sig hos vederbörande Magistrat, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller
Kronofogde, allt efter som handelsrörelsen skall idkas i stad, köping eller å landet,
samt dervid aflemna föreskrifna intyg.
Till fromma för näringarne inrättades år 1637 Kommers-Kollegium, i
ändamål att ordna och vaka öfver fäderneslandets intressen i allt hvad som rörde
fredlig verksamhet. På begäran af 1720 års ständer upprättade detta kollegium
för år 1724 den första svenska handelsbalansen, eller jemförelse mellan rikets
utförsel och införsel af handelsvaror, hvilka uppgifter sedermera årligen fortgått.
Af dessa synes, att på 1700-talet utgjordes Sveriges förnämsta utförselvaror af
jern, koppar, trävaror, beck och tjära samt alun; vigtigaste införselvarorna
under samma tid voro spanmål, tobak, socker, salt, viktualier, hampa, specerier
och vin. De förnämsta exportartiklarne hafva under senare tider varit trävaror,
spanmål och metaller, hufvudsakligen jern och stål, samt importvarorna socker
kaffe, stenkol, tobak och bomull. Följande uppgifter på några af de varor, som
under nedanstående år blifvit till Sverige införde samt härifrån utförde, torde
lemna någon kunskap om vår utrikes handel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
