Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rum och icke alltför mjuka sängkläder, samt sä mycket som möjligt skild fr&n oroande
buller; han bör icke anstränga sina sinnen, icke läsa, icke tala mycket, ej heller oroas genom
bekymmer och omtanke. I vanliga och lindrigare fall behöfs ingenting mera för helsans
åter-ställande. Skulle deremot sjukdomen vara häftig och visa sig ihållande, böra andra åtgärder
ofördröjligen vidtagas; bland sådana, i fall orsaken är nyligen inträffad förkylning, är stark
svettning den enklaste, och ofta tillräcklig. En kraftfull person med friska lemmar kan [-förskaffa-] {+för-
skaffa+} sig en välgörande svettning genom stark rörelse, t. ex. att väl påklädd företaga cn [-promenad-] {+pro-
menad+} till fots, så afpassad, att han utan att stanna hinner hem igen, då han- påtager torrt
linne och lägger sig en stund, hvarefter febern merändels är försvunnen. Eljest beredes god
svettning med fläderthe, som drickes på sängen, så varmt det kan tålas, hvarpå den sjuke
nedbäddas väl tills verkan följer. Kännes äckel eller qväljningar, och är tungan oren, så
intages ett kräkmedel; är ansigtet rödt, pulsen hög och kännes liufvudvärk lägges senapsdeg i nacken,
är värk i sidor och rygg, äfvenledes. Medför intetdera af dessa medel liudring, så intages
påföljande dag laxermedel, så framt icke dessförinnan diarrhc inträdt eller krafterna redan
mycket aftagit. Fortfar febern, allt detta oaktadt, öfver tredje dygnet, sä måste krisen
af-bidas och endast efter läkares råd andra åtgärder vidtagas. Emellertid bör den sjuke
lem-nas i stillhet till både kropp och själ, sjukrummet hållas friskt samt lagom Ijnst uch varmt,
och inga ilera personer vistas der, än som behöfvas till den sjukes skötsel. Fast mat är i
febrar vanligen motbjudande och bör sparsamt förtäras; dryck är deremot välgörande, ty den
lindrar plågorna och påskyndar krisen; rent vatten är bäst, men detta kan, om det är
motbjudande, Otan olägenhet uppblandas, allt efter den sjukes smak, med lingousylt, bärsafter,
ättika, citronsaft, honung eller sirap; äfven mjölk och sval buljong kunna förtäras. Då ej
svettning afses, bör ingen dryck fä vara varm. Efter krisen inställer sig vanligen stark
matlust, hvarvid nödig försigtighet är beböflig, på det ej för stark eller hårdsmält mat må på en
gång hopas i den dervid nu ovana magen, hvaraf farligt recidiv eller annat lidande kan upp-
stå. 1 början begagnas endast lätta födoämnen, i små portioner, men med korta mellantider.
Frossa är en ganska svår febersjukdom, ehuru sällan dödande; den skiljer sig från
andra dylika derigenom, att den anfaller skoftals, med vissa mellantider, på hviika vanligen
intet illamående kännes; följaktligen slutar den icke heller, som dessa, med någon kris på
bestämda dygn, utan fortfar, med än ökad, än minskad häftighet, längre-eller kortare tid, stundom
i hela månader. För hvarje särskildt frossanfall kan man emellertid anse den följande
svett-ningen såsom kritisk, emedan efter denna illamåendet upphör, till dess nästa aufall inträder.
Många slags botemedel för frossan omtalas, deribland en mängd s. k. sympati- och huskurer,
hviika blifvit med mer eller mindre framgång begagnade; hvad som synes hjelpt den ene har
ej sällan varit utan verkan hos en annan, och någon säker kur mot denna sjnkdom är ännu
icke funnen. För att minska plågorna och fä sjukdomen att bryta sig, bör följande åtgärder
vidtagas: då de första rysningarne kännas bör den sjuke genast lägga sig, väl nedbäddad, och
under frysningen dricka, i små portioner, vnrmt the pä fläder eller sötblomster; bädden kan
äfven uppvärmas vid fotterna genom kärl med hett vatten uti, eller i tyg inlindade varma
te-gelstennr. När hettqn kommer, minskas betäckningen småningom och man ger läskande, syrlig
dryck; är hufvudvärken svår, så läggas kalla omslag eller göras ättikbaddningar på hnfvudet.
Då svetten börjar utbryta, befordras den med litet varmt the, och när den slutar, hvilket
antydes af en lindrig känsla af kyla, ömsas uppvärmt linne och lakan, eller hela 3ängen, men
den sjuke bör ännu ligga qvar några timmar. Under fritiden försökes rensa magen med ett
kräkmedel eller laxeriog, om tnngan är särdeles oren eller större måltid nyss före anfallet
njutits, eljest icke. Maten bör bestå af lättsmälta ämnen och ingenting förläras på 3 a 4
timmar före det väntade anfallet, emedan sjukdomen försvåras af fyld mage. Vanligen blir
härefter nästa anfall betydligt lindrigare, och i detta fall börjas med antingen Kina eller ock
Kinasalt (sulphas quiniens). För hvar- och hvarannandagsfrossor behöfs af pulvrriscrad gul Kina
30 gr., af Kinasalt 1 gr.; för tredjedagsfrossan Kina 45—60 gr. Kinasalt 1—2 gr (1 lod =
30 gram, 1 gram = 6 centigram). Hvilketdera som begagnas bör det fördelas i små portioner,
hvaraf en intages hvaraunan eller hvar tredje timme: intagningen börjas kort efter svettningens
slnt och afpassas så, att alltsammans är intaget 4 till 5 timmar före nästa anfall. Återkommer
anfallet för andru gängen, så fortsiittes samma kur under påföljande fritid. Sjukdomen kan
nämligen vara häfd och likväl ett anfall inträffa efteråt. Har frossan blifvit häfd, så återkommer den
lätt af minsta förkylning eller dietfel, hvarför en sådan person bör vara högst uppmärksam på sitt
lefnad8sätt. T’ll förekommande af recidiv är nyttigt att på morgnurne dricka beskt the, som
till-lagas af två theskedar vattenklöfver (menyanthes trifoliata) och cn thesked kalmusrot (acorus
cala-raus), hvarpå om aftonen slås 2 koppar kokhett vatten, hvilket påföljande morgon afsilns och
drickes kallt, i 2 ä 3 portioner. Dessutom tages 10 — 20 gram kinasalt 2 gånger i veckan, en längre
tid i början dagligen, och efter en vecka hvarannan dag, i trenne veckor.
Bland febersjukdomar förekomma vissa arter som man kallar utslags-febr ar,
emedan de alltid åtföljas af utslag på ytterliuden. Sådana äro af två slag,
nem-ligen smittosamma, hviika stundom äfven gå såsom farsot, hvartill höra Koppor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
