Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af köld skadad kroppsdel bör behandlas på samma sätt, som förut iir sagdi om
stelfrusna, det vill säga framför allt icke komma nära någon värme, utan inbäddas uti eller guidas
med snö eller isblandadt vatten till dess full känsel deri återkommer, hvarefter den får efter hand
komma i värme och dervid tvättas med bränvin eller kamfertspiritus. Kunde alla kylskador genast
så behandlas, så skulle alla deraf uppkomna plågor förebyggas; men har en kyld lem derefter
varit i värme, så är detta för sent och sådan behandling till ingen nytta. Ilettau och klädan
på ömkylda ställen lindras genom att de dagligen ingnidas med terpentinolja, vaxolja eller
petroleum; kylknölars värk minskas om de bestrykas med opiidroppar eller med lapis infernolis, så
att en hinna derpå bildas; hafva blåsor och sår uppkommit, så göras derpå omslag af
knmfertspi-ritus, och när den första inflammationen dermed blifvit minskad förbindas såren, om de äro
ytliga, med blyplåster, eller, om de äro djopa och värkande, med grötar samt linneskaf och ljumt
vatten eller cerat, på samma sätt som andra bulnandc sår. Etc godt medel är en längre tids
fortsatt betäckning med tjock terpentin.
Att fullkomligt återställa en gång förkylda kroppsdelar fordrar mycken omsorg och
ihärdighet, om det skall lyckas. Ben som har kylda händer måste vintertiden undvika sådana
göro-mål,’ der händerna nedslaskas med vatten och våta utsättas för den kalla luften; då han tvättar
sig bör han icke begagna såpa eller tvål, utan mandelkli, och strax derefter pådraga mjuka vantar,
hvilka så mycket möjligt är alltid nyttjas, både ute och inne. För svårt kylda fötter begagnas
tjocka stickade sockor, så stora, att de täcka alla kylda ställen; dessa indränkas i kokande talg,
hvarefter de urvridas och pådragas; detta bör ske på hösten, innan fotterna börja plågas, och
dessä sockor bäras sedan under strumporna hela vintern, både dag och natt. Plågorna och såren
inställa sig icke härunder; sommartiden brukas endast ullstrumpor, men påföljande höst måste
samma kur ånyo börja och under vintern fortsättas. Att skodon, tillräckligt vida för att ej trycka
fotterna, under tiden måste begagnas, faller af sig sjelf. Efter tre sålunda tillbrngta vintrar bruka
till och med de svåraste kylskador vara öfvervunna.
Reformar bestå af större eller mindre fläckar eller klasar af små blemmor
eller knölar, hvilka höja sig och skiftevis torka till små rufvor, som tidtals
af-falla men snart åter på nytt bilda sig och äro förenade med stickning och klåda.
Dessa slags utslag uppkomma oftast af inre orsaker, såsom oordningar i
under-lifvet och lefverns förrättningar, osnygghet, skrofler, hämorrhoider m. m., samt
anfalla lättast dem som hafva en fin hud, således blonda och rödhåriga.
Vid reformars utbrott måste först och främst utforskas deras orsaker, hvilka, om de kunna
upptäckas, böra aflägsnas. Egentliga botemedel för reformar liunas icke, och för sådana
qvack-salvaresmörjor, för hvilka de möjligen försvinna, må hvar och en sorgfälligt nkta sig, ty deraf
kunna uppkomma farliga inre sjukdomar, äfven blindhet och döfhet. Bet enda som en med sådant
utslag behäftad har att göra är att följa helsolärans bud, iakttaga den strängaste renlighet,
undvika alla hårda, starkt saltade och kryddade maträtter, äfvensom spirituösa drycker, samt pä våren
dagligen dricka blodrenande växtsafter eller andra drycker, såsom vassla, tjärvatten, the på
dul-camara m. m. Utvärtes tvättas utslaget morgon och afton med hafresoppa eller ljumt vatten och
mandelkli, och torkas sakta utan att rifvas; tvättningar med såpa eller tvål är otjenligt. För
mycket svåra reformar bör läkarehjelp sökas.
Skabb. Detta utslag förorsakas af ett djur, kalladt skabbluson, som är så
liten, att hon svårligen kan ses utan med förstoringsglas. Detta lilla djur
gräf-ver sig en fin gång under öfverhuden och lägger der sina ägg, och häraf
uppkommer såväl den besvärliga klåda, som de utslag af blemmor och sår, som
utgör denna väl ej lifsfarliga men dock ganska plågsamma sjukdom. Den
uppkommer genom smitta, i det skabbdjuret med mycken lätthet förflyttar sig från den
ena menniskau till den andra, såväl vid direkt beröring som genom säng- och
gångkläder m. m. På detta sätt sprider sig skabb mycket hastigt, särdeles då
snygghet försummas, och blir ett svårt plågoris för sammaulefnaden.
För att undvika skabb bör man sorgfälligt akta sig för all beröring med skabbsjuke och
dcra9 kläder, hålla huden väl ren och genom tvättning, bad och behörig ömsniug af linne och
andra kläder lägga 9ig vinning om kroppens ans. Ber sjukdomen utbrutit är hufvudvilkoret att
döda skabbdjuren och förstörn deras ägg, och om detta lyckas kan den inoip få dagar grundligt
botas. Bästa medlet härför är svafvel: med eu salva, beredd uf lika delar linstött svafvel och
grädda eller osultudt smör, insmörjas på aftonen alla angripna ställen på kroppen, bctäckas med
linne och tvättas följande morgon med ljumt såpvatten; hvartredje dag tages ett ljumt bad.
hvar-vid hela kroppen tvättas med såpa, och den aftonen inställes smörjningen. Under kuren sörjea
för lagom afföring. Företages kuren i tid, så är vanligen 5 ä 6 gångers smörjning tillräcklig till
det ondas fördrifvande, men ibland behöfs längre fortsättande. Gammal skabb är vanligen mera
envis, hvarför för sådans botunde oftast tillika erfordras andra medel. Klädespersedlar, som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
