- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
700

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skabbsjuk begagnat, må ingen hvarken friek eller tillfrisknande nyttja förr iin de blifvit
genom-rökade med svafvel och derefter antingen tvättade eller vädrade och pisknde.

Andra skabblika hudutslag kunna stundom uppkomma efter vissa sjukdomar, särdeles hos
personer med anlag för skrofler, gikt, reumatism m. m. Sådana utslag fordra annan behandling
och, om de blifva envisa, läkareråd; ty hastigt botade kunna de hafva till följd ganska svåra
sjukdomar, till och med döden.

Bulmder. Sådana uppkomma dels af främmande ämnen, såsom trästickor,
törntaggar, glasskärfvor eller annat dylikt, soiA genom ytterhuden inträngt i
köttet, dels af hårda slag eller stötar på något ställe af kroppen, dels ock utan
någon yttre orsak. De gifva sig tillkänna genom ömhet och en stickande eller
skärande värk, som alltjemt ökar sig och. blir bultande, hvaijemte stället
merän-dels är röd t, svullet och hårdt. Om bulnaden är mycket stor, så erfar den sjuke
tillika små rysningar med feberrörelser, s. k. suppurations-feber.

När någon främmande kropp inträngt i köttet, så är första vilkoret att få bort denna; kan
detta ske strax, så kramas sedan såret, så att blod och andra vätskor utrinna, hvarefter det lakes
af sig sjelf om det är mindre, i annat fall behandlas det som andra färska sår. Har deremot
den främmande kroppen icke blifvit uttagen förr än inflammation begynt, eller har sådan
uppkommit i följd af n&gon hård stöt, med eller utan öppet sår, eller har den börjat inifrån utan
yttre orsak, så bör man söka fördela den genom kalla omslag. Lyckas det ej att härmed på 2
å 3 dagar minska plågorna, utan dessa tilltaga, så inträder bulnad och mognaden måste afvaktas;
denna kan påskyndas ined varm gröt, kokt af kornmjöl och linfrömjöl, hälften af hvardera, samt
tillsats af pulveriserad malört, hvilken gröt utbredes på en linnelapp, smörjes med olja och lägges
på det värkande stället, samt ombytes så snart den kallnar. När mognaden inträdt och var börja
utflyta, underhålles flytningen med grötomslagen till dess allt det onda är utdrifvet, hvarefter
såret läkes med cernt eller oljelapp. Ligger bulnadens början djupt i köttet, eller under
senhinnor, så öppnar den sig svårligen sjelf; så snart af värkens ökande och bultningar kan slutas, att
var bildat sig, bör öppning göras med en hvass knif, så djupt, att varet får utlopp; denna
skärning gör föga ondt, men värken minskas strax derefter; såret, hålles sedan öppet med deri inlagde
linnetrådar, och grötomelagen fortsättas så länge värken varar. Bättre är, att så fort som möjligt
öppna bulnaden, och under beständig påblåsning af utspädd carbolsyrelösning behandla den efter
LisleTska methoden.

Fuhlag, Fingerlöld. Detta är en sådan bulnad, som nyss är omnämnd,
hvilken sätter sig i någon fingerled, oftast i nagelleden, och ej allenast är i hög grad
smärtsam, utan kan äfven bli farlig, ty exempel finnas att benskärfvor utvärkt,
till och med att den sjuka delen gått i brand och bortfallit. Det är derfor
nödvändigt, att så hastigt som möjligt söka bot för detta onda.

Så snart hetta och värk autvda sjukdomens början, bör man genast söka fördela bulnaden.
I lindrigare och ytliga fall hjelper det stundom att länge (flere timmar) hålla fingret i varmt
vatten eller mjölk, eller stark vinättika. Blir värken häftigare, så göras omslag af snö eller is.
Fortfar värken likafullt, så är icke mera hopp om fördelning, utan nu måste mognad befordras
med varma grötar och, när var bildats, en öppning skuras, tillräckligt djup för att detta må
få utlopp.

Bölder. Den vanliga bölden, »pikbölden, är en spetsig upphöjning i huden,
mycket öm samt hettande och värkande; sådana kunna uppkomma hvar som helst
på kroppen, men sätta sig mest der köttet är tjockt, och hafva sin orsak i ett
slags sjuklighet i blodmassan. Ar en böld mycket stor, förekomma tiere på en
gång eller är den sjuke späd och retlig, så visar sig ofta någon feber dermed
förenad. Bölder låta sällan fördela sig, hvarför behandlingen bör afse
påskyndande af deras mognad, for hvilket ändamål bulnaden betäckes med varma
grötar; detta bör dock ske i endast mindre skala, ty i för stort öfverflöd kunna
sådana betäckningar lätt framkalla utslag på den omgifvande huden och sålunda
små bulnader och nya spikbölder uppkomma. En god gröt göres af honung och
mjöl. Betande plåster, äfvensom för mycken värme, böra på bölder undvikas.
Då bölden är mogen öppnar han sig i spetsen, eller kan han öppnas med en nål
eller en hvass knif, då ett blodblandadt var utflyter; inuti ligger en hvitgul
propp, kallad varmoder, hvilken måste bortskaffas, ty läkes såret medan denna
är qvar, så bildas en hårdnad, som snart åter uppbryter.

Den elakartade bölden, Karbunkeln, är ej spetsig utan platt, samt mycket
större, ofta af ett thefats storlek, sitter djupt i köttet, vanligen i nacken eller å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free