Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. Hvad bar är sagdt om uträkningen af söndagsbokstafveii gäller för alla år, det vill
säga från Kristi födelse till 1753 ensamt efter gamla stilen, men sedan 1753 efter bägge stilarne,
med nndantag af åren 1700—1712, hvilka i Sverige bilda ett eget tidehvarf, uppkommet deraf,
att skottdagen 1700 blcf på Karl ,XlI:s befallning nteslnten. Meningen härmed var, att genom
skottdagarnes indragning småningom komma till den dä kända men ännu icke antagna förbättrade
gregorianska tideräkningen. Detta fortsattes likväl icke, och 1712 blef på samme konungs
befallning den uteslutna skottdagen .tillagd, så att detta år fick 30 dagar i Februari, eller inalles 367
dagar, hvarefter den julianska stilen åter började med 1713. Emellertid blcf följden häraf, att
svenskarne under nämnde 13-åriga tidehvarf hade en datoräkning, som var olika med alla andra
nationers. Söndagsbokstäfverna dessa år voro följande:
1700 [ 1701 I 1702 I 1703 I 1704 1705 I 1706 I 1707 I 1706 1709 t 1710 I 1711 j 1712
G I F i E I D I CB I A i G I F I ED C I B I A j GFE
(xylleiltal. Epakter. Här förut är omnämndt. hvad som förstas med
Gyllentalet, nemligen ett års ordningtal i den 19-åriga måneykeln. En måncykel
räk–nar sin början från det år, dä nytändning inträffar den 1 Januari, hvilket ånyo
sker efter 19 års förlopp. Med Epakt åter förstås egentligen den tid, som
solåret är längre än tolf syn odiska månader eller lunationer j dessa, bestående af
354 dagar 8 timmar 48 minuter 36 sekunder, utgjorde det gamla grokiska året,
som alltså var löd 21t 11’ 24" kortare än det Julianska året; denna tid, som
för att undvika bråk togs till jemt 11 dagar, lades till månåret för att få detta
lika med solåret, och kallades deraf epakt (d. ä. “tillagda" dagar). Numera
förstås med epakt “månens ålder den 1 Januari", räknad från nymånadsdagen.
Denna ålder heror naturligtvis på årets gyllental, emedan den ökas med 11
dagar årligen. När ett års första nymåne inträffar den 1 Januari, så kommer
samma års sista nymåne den 20 December, alltså är månens ålder påföljande
nyårsdag 11 dagar, hvilka kallas det årets epakt; året derpå har epakten ökats
till 22 dagar, men vid början af cykelns fjerde år är den-endast 3 dagar, emedan
30 dagar (en månad) bör subtraheras från 33, som då skulle utgöra epaktens
dagtal. Vid gyllentalet 5 är epakten 14 dagar, vid 6 25 dagar o. s. v. För
att finna ett års epakt multipliceras alltså dess med 1 minskade gyllental med
11, då produkten eller, om denna kan divideras med 30, resten är årets epakt.
Är gyllentalet obekant, så finnes detta på det enkla sätt, att årtalet divideras med
19, då den blifvande resten, ökad med 1, är gyllentalet. T. ex.: 19)1881(99,
rest 0; häraf synes, att 1881 var det första i nu löpande måncykel, ty nymåne
inträffade den 31 Dec. 1880, kl. 3t 6’ e. m., och månen var således den 1 Jan.
1881 kl. 12 midd. (då astronomiska dygnet började), Od, d. v. s. icke ännu ett
dygn gammal. Ar 1882 har i följd af nämnde räkning, gyllentalet 2, och
månens ålder den 1 Januari var således 11 dagar; dessa tal fås äfven enligt
ofvan-stående regel såhär: 19)1882(99 rest 1 + 1 = 2; 1 X 11 = 11; också var, enligt
almanackan nytändning den 20 Dec. 1881. Ännu ett exempel: 19)1831(96, rest
7 + 1 = 8. 7 X 11 = 77. 30)77(2, rest 17. Gyllentalet 1831 var alltså 8 samt
epakten 17; också inträffade ny den 15 December 1830.
Anm. Emedan vid dessa räkniugar endast afses antal af jemna dagar, sä ing&r uti dem icke
timmar, minuter eller sekunder. Nyttan och fördelen af kännedom om gyllental och epakter
består deruti, att man efter dem kan beräkna månens ålder, hvilken dag som helst hela året,
följaktligen äfven utan almanacka se när ny, fnllmåne och andra månskiften inträffa.
Om man önskar veta månens ålder på någon annan dag under året, eller
hvilken dag i en månad ny eller fullmåne inträffar, så förfares på följande sätt:
till årets epakt adderas de dagar, som förflutit sedan årets början, och summan
deraf divideras med 291, utan att talen förvandlas till oegentliga bråk. Den då
erhållna resten visar månens ålder den ifrågavarande dagen, hvarefter det är lätt
att genom fråndragning eller tilläggning se hvilken da^,, som ett månskifte eger
rum, dervid man följer det vid sådan räkning vanliga bruket att säjta fullmånen
på 14:de dagen efter ny. T. ex.: Hvad var månens ålder den 15 Maj 1861?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
