Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan man, på det sätt här ofvan är anfört, inhemtat att 18
är årets epakt, uppställas alla talen så som liärjemte, då
uträkningen visar, att månens ålder från uytändningen var
ifrågavarande dag 5^ dagar. Om 5 subtraheras från 15, dagens dato,
så synes att ny inföll den 10; subtraheras deremot 5 ifrån 14,
fullmånadsdagen, och de då erhållna 9 adderas till 15, så visar
den blifvande summan, att fullmåne inträffade den 24 Maj.
Denna uträkning af månskiftena är väl tillförlitlig, men dock
icke alltid punktlig, ty stundom händer att ny eller fullmåne
inträffar en, sällan två, dagar tidigare eller senare, än de siffror,
som vid räkningen erhållas, antyda. Orsakerna härtill äro flere, såsom dels den
timme pä dagen, då månskiftet eger rum, dels det förut omnämnda månens
försprång, dels den rubbning, i tidräkningen, som skottdagarne förorsaka.
Uträkningen af iMgavarnndc tal kau väl äfven ske med deras förvandling till oegentliga
bråk och deras division (se sid. 75), men den då uppkomna resten utgör bråk icke af dag utan
af hel lnnation, hvarför den, såsom både vidlyftig och krånglig helst bör undvikas, så mycket mer,
som ett helt tals dividering med 29.1 är både lätt och beqvämt.
Genom här anförda uträkningssätt för månens gång och deraf följande
skiften kan bland annat äfven för hvilket år som helst bestämmas dagen för
Påskhelgens firande; påskfullmånen inträffar aldrig tidigare än den 21 Mars, och
aldrig senare än den 18 April, och påskdagen firas på första söndagen derefter;
om man alltså efter epakten uträknar hvilken dag under nämnde tid fallmåne
infaller, är det sedan lätt att efter söndagsbokstafven finna hvilket datum som är
påskdagen. Ett ännu lättare sätt att finna hvarje års påskdag medelst
Gyllen-talet och Söndagsbokstafven lemnar följande Tabell: ________________
1 2 a 4 ö 6 7 8 3 10 ii 12 13 | 14 15 16 17 18 19
A 26 19 5 56 12 33 19 12 26 19 5 26 12 5 26 12 33 19 12
B 27 13 6 27 13 34 20 13 27 20 6 27 13 6 20 13 34 20 6
C 28 14 7 21 14 35 21 7 28 21 7 28 14 7 21 14 28 21 7
D 29 15 8 22 15 29 22 8 29 15 8 29 15 1 22 15 29 22 8
E 30 16 2 23 16 30 23 9 30 16 9 23 16 i 2 23 9 30 23 9
E 24 17 3 24 10 31 24 10 31 17 10 24 17 1 3 24 10 31 17 10
(i 25 18 4 25 11 32 18 1 1 32 18 4 25 18 1 4 25 11 32 18 11
De öfre siffrorna utmärka här Gvllentalen och till venster synas Söndagsbokstäfverna. De
tal, på hvilket bägge i tabellen hänvisa, adderas till den 21 Mars, då samman deraf är
påskdagens datnm. Blir denna simma större än 31, dagantalet i Mars, så subtraheras detta derifrån,
då resten visar påskdagens datum i April. T. ex.: 1864 hade gyllentalet 3 och Söndagsbokstafven
B; dessa båda visa i tabellen på 6, som lagdt till 21 blir den 27 Mars, årets påskdag. År 1858
hade gyllentalet 16 och Söndagsbokstafven C, tabellen har vid dessa 14 som med 21 blir den 35
Mars, d. v. s. den 4 April, som det året var påskdag. Sålnnda kan denna för alla tider gällande
tabell begagnas till erhållande af kunskap om påskdagen för hvilket år som helst, vare sig
förflutet eller tillkommande.
Artalsräkllingen. När i menskligheten timar någon tilldragelse af så stor
vigt, att någon antingen stat eller religion derifrån räknar sin början, så kallar
man tidpunkten för en sådan händelse Epok eller Æra. TJtom de tre största
epoker, som inträffat på jorden, nemligen verldens skapelse, syndafloden och
Kristi födelse (se sid. 385), hafva många andra sådana blifvit räknade af särskilda
folk. Så räknade t. ex. Judarne äfven från deras vandring ur Egypten, från
Sa-lomos tempelbyggnad, från Babyloniska fangenskapen m. m.; Grekerna från
Tröja-förstöring, från de olympiska spelen (sid. 390) o. s. v.; Romarne från staden Roms
grundläggning (sid. 393); Mohammedanerna räkna ännu från Mohammeds flykt
från Mekka (sid. 413). De första kristna begagnade sina förfäders Æra, och den
förste som »utsatte, tiden för historiska händelser efter Kristi födelse, var en i
Skytien född munk vid namn Eionysius, för sin korta växt kallad Exiguus (den
lille), abbot i ett kloster i Rom, död 540; en engelsk munk Beda med tillnam-
Epakten 18
Januari 31
Eebruari 28
Mars 31
April 30
Maj 15
291)1.53(5
1471
5J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
