Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månader» och dagars namn.
729
fest, som denna årstid anstäldes, hvaraf man äfven tiUdanat en gudinna Februa,
till hvars ära detta skeddo; Qöje-månad härletjer sig från Goe eller Göja, Tores
dotter, som under en offerfest blef bortröfvad och sedan ej mera sedd,
utan ansågs upptagen till gudarne. — Martius, romerska årets första månad, fick
namn af krigsguden Mars (sid. 612), hvars fest firades på årets första dag;
benämningen Vår-månad behöfver ingen förklaring, hvilket äfven är förhållandet
med de följande månadernas svenska namn. — Aprilis, af lat. apricus “öppen för
solen“, eller ock af gudinnan Aphrodite (Yenus), åt hvilken denna månad var
helgad. — Majus, af handelsguden Merkurii moder Maja. -— Junim, af Jupiters
gemål Juno. De två sistnämnde hafva äfven ansetts fått sitt namn till ära för
de romerska ädlingarne, hvilka indolades i Majores (de äldre) och Juniores (de
yngre). — Julius, kallades först Qvintilis, den femte, emedan han var den 5:te
månaden i det med mars började året, och fick sedan namn efter Julius Cæsar
(se sid. 403). — Augustus, hette förut Sextilis, den sjette, men fick sedermera
namn efter kejsar Octavius Augustus. — De öfriga månaderna hafva bibehållit
sina första latinska namn, efter deras ordning i romerska året-; alltså September,
den sjunde, af latinska ordet septem, sju; Oldober, den åttonde, af octo, åtta;
November, den nionde, af novem, nio, och December, den tionde, af decem, tio.
Yåra veckodagars namn äro alla rent fornnordiska, men motsvara likväl till
största delen de gamla romarn es, såsom hvilande på samma grund. Söndagen
har sitt namn af solen, som i fornsvenskan och ännu i engelskan heter sun och
uttalas nästan som sön; Måndagen af månen; Tisdagen af Tyr, krigsguden, eller
af Disa, jorden: Onsdagen af Oden; Torsdagen af Tor; Fredagen af Frej eller
Freja (om dessa personer se sid. 629); lördagen har fått namn af bruket att då
löga eller tvätta sig. (Om dagarnes namn jemf. sidd. 60 och 154.)
Om kyrkohögtiderna, deras benämning och ursprung m. m., hafva vi förut
talat, och således återstår att anföra de namn, som blifvit årets dagar tillagda.
Bruket att gifva dagarne personers namn härleder sig från katolikerna, hvilka i
en bok kallad canon inskrefvo för dem vigtiga personers namn och
lefnadshän-delser. När sedermera almanackor började skrifvas, infördes namnen deri, på det
livar och en skulle veta när hans skyddshelgons dag inföll och sålunda kunna
fira den. Somliga dagars namn äro bibliska, såsom apostlar, profeter m. m., men
största delen hafva från början varit efter martyrer eller katolska helgon, och
namnsdagen är vanligen en sådan persons dödsdag. På senare tider hafva flere
af dessa blifvit utbytte mot hos oss mera brukliga namn, merändels sådana, som
burits af regerande eller eljest framstående personer, men någon gång utan känd
anledning. Här nedan följa i innevarande (1882) års almanack varande dagnamn.
Anm: Ordet martyr är från grekiska språket och betyder p& svenska egentligen »vittne»:
hos oss begagnas detta ord om sådan person, Bom i och för någon öfvertygelse gjort uppoffring
af frihet eller lif. Der i det följande ordet martyr förekommer, eller eljest omnämnes personer
som blifvit plågade och dödade, förstås dermed öfverallt endast sådana, som uppoffrat sig för
kristna lärans skull och sedan blifvit kanoniserade, det vill säga af påfven förklarade såsom helgon.
De, för hvilka inga dödsår blifvit ntsatta, hafva nästan alla fallit offer för de förföljelser mot de
kristna, som anstäldes af de näst före Constantinns regerande romerska kejsarne, således under
tiden från kristendomens började utbredning till år 312.
J an u ar i.
1. Jesu», »Frälsare», dagens namn, utsättes icke i almanackor eller kalendrar, der han endast
betecknas med den enkla benämningen Xyhrsdag.
2. Abel, Set. Adams söner; se 1 Mos. 4: 2 — 8, 25. Namnen äro hebreiska; Abel betyder
•fåfänglighet, förgänglighet» och Set »satt» (i stället för).
3. Enok (Eenoch), hebr. »invigd», patriark, 1 Mos. 5: 21—24, lefde omkr. 3500 f. Kr.
4. Ti t us, grek. »hedrad, ärad», Pauli lärjunge, biskop på Kreta. Dagen har i äldre almanackor
namnet Methusalem, hebr. »som frälsas genom döden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
