Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Simeon, hebr. »bönhörelse«; om honom se Luc. 2: 35 följ. Dagen rar i äldre tider egnad
Telephorus, lat. »stjernskott», biskop i Rom, atlifvad för kristna trons sknll år 131. Den 7
veckor långa fastan före Påsk blef af honSm först införd i kristendomen.
6. Trettondedag-Jul. Om denna dags firande se sid. 723.
7. August (Augustus), lat. »berrlig, hög, majestätisk (helig)», var först en hederstitel, tillagd
romerska kejsaren Octavius (se sid. 405). Namnet infördes först i 1811 års almanack, efter året
förut atlidne kronprinsen Karl Augnst, se sid. 530; förut hette dagen Lucianus, samt i äldre
almunackor Jsidorus, nu flyttadt till den 14 December.
8. Erhard, forntyskt »hård, kraftfull», en skotte, biskop i Trier 750, kanoniserad 1050.
9. Julianus, af lat. juvenis »ung man», en biskop i Toledo i Spanien, död 690.
10. Nikanor, grek. »segrens man», en af första församlingens syssloman, se Ap.g 6: 5. Han
var en nitisk predikant och blef martyr, för lärans skull dödad på ön Cypern.
11. Hyginus, grek. »frisk, sund», biskop i Rom; han var den förste som införde fadderskap
såsom vittne vid barndop, och blef som martyr dödad 141.
12. Arkadius, grek. »från Arkadien», en biskop i Afrika, som ej ville antaga arianska läran
och derför blef af konung Genserik först landsförvist samt sedan pinad och dödad.
13. Knut, konnng i Danmark (se sid. 425), blef sedan danskarnas skyddspatron.
14. Felix, lat. »lycklig», biskop i Abdera, blef efter 44 års tjenst, och sedan han genom slag
mistat både mål och känsel, nnder en förföljelse mot de kristna drifven i landsfivkt.
15. Maurus, grek. »mörk, mörklagd», en tysk lärd under Karl den stores tid, sedan erkebiskop
i Mainz, död 856, har gjort sig mycket fortjent om tyskarnas första bildning.
16. Marcellus, lat. »född i Mars», biskop i Rom, inrättade 5 biskopsstift; blef dödad 310 för
det han ej ville tillbedja eller offra åt fornromerska gudarna.
17. Antonius, grek. »blomma» (Anton), eu eremit, klosterväsendets grundläggare, död 356.
18. Prisca, lat. «gammal», en romersk flicka, som vägrade att dyrka Apollo och derför blef
pibad till döds år 273. Apollos bildstod och tempel skall pä hennes bön nedstörtat.
19. Henrik, forntyskt, liktydigt med Erik, eu engelsman, förste biskopen i Upsala, åtföljde
Erik den Helige till Finland och blef der ihjälslageu 1156; derefter kanoniserad såsom martyr
och helgon blef hans dödsdag årligen firad och kallas häraf anuu Hindersmessa.
20. Fabian, lat. «böna», biskop i Rom, blef dertill utsedd af det skäl, att då han med många
andra infunnit sig för att se på ett biskopsval, kom en dufvn inflygande och satte sig på hans
hufvnd; sedan han varit biskop i 15 år blef han pä kejsar Decii befallning mördad.
21. Agneta, grek. »ren, kysk» (Agnes), eu adelig flicka i Rom, som vägrade både att bli
Vestal och gifta sig med eu icke kristeu yngling, och derför blef med knif ihjälstucken 306.
22. Vincentius, lat. af «segrande», eu spanior, för kristna lärans sknll pinad till döds 300.
23. Emerentia, lat. af »väl förtjeua, tjena ut», eu förnäm romersk flicka, som antagit
kristendomen och derför blef stenad till döds då hon ville bevista Agnetas begrafuing.
24. Erik Translatus, Erik den Heliges beu 1273 flyttade från gamla till nya Upsala.
25. Paulus, lat. »liten» (Pål), Kristi apostel; dagen räknades förr till a. k. Apostladagarne
och firades till minne af Panli omvändelse, hvarom läses i Ap.g. 9 kap.
26. Polykarpus, grek. »fruktsam», evangelisten Johannis lärjunge, biskop i Smvrna, blef efter
mycket pinande atlifvad 167, i sitt 86 ålders år.
27. Krysostomus, grek. «med gyllene mnn», så kallad för sin vältalighet; han hette eljest
Johannes, var biskop i Konstantinopel, men bief sedan förföljd och dog i landsflykt 407.
28. Karl, forntyskt »karl, man, stark man, hjelte»; namnet vann sin största ryktbarhet genom
Karl den Store, Frankrikes konnng och Romersk kejsare, se sidd. 412, 413.
29. Valerius, lat. af »vara sund, stark, mäktig», en af Kristi 70 lärjungar, jemte tvänne
andra ntsänd af Petras att predika kristendom i Frankrike; död som biskop i Trier.
30. Gunilla, fornnord. »krigsgndinna», upptogs i almanackan på 1770-talet efter Gnnilla Bjelke,
Johan 111 :s senare gemål; dagens namn var förut Adelgunda. en fransysk prinsessa, som blef
nnnna, anlade af egna medel ett större kloster, deri hon dog som abedissa.
31. Vigilius, lat. af »väktare», en yngling från Rom, redan på sitt 20:de år biskop i Trident,
blef 470 ihjälslagen i Ravenna, emedan han der omknllstörtat ett afgndabeläte.
Februari.
1. Maximiliana, af Maximas »störst», först infördt 1824 efter d. v. kronprinsessan, Oskar I:s
gemål. Dageu hette förut Brigitta eller Brigida. eu flicka från Skottland, som förklädd till
munk vistades hos biskopen i Sodor på ön M«n och der genom sin knnskap i naturvetenskaperna
åstadkom åtskilliga saker, hvilka blefvo ansedda som uuderverk; död 518.
2. Maria Kyrkogångsdag. Se härom sid. 723.
3. Blasius, grek. »krokbent», biskop i Sebaste, nu Siwas, i mindre Asien; nnder förföljelserna
lefde han som eremit i en berghåla och botade sjnka, både menniskor och djur; omsider fasttagen
blef han svårt pinad och sist halshuggen 283. Dageu var fordom här i Sverige s. k. lätt-helgdag,
på hvilken ännu 1526 predikades öfver Joh. 12: 24—26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>