- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
306

(1863) [MARC] Author: Emilie Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306’

bandet ej må skrynkla den hvita skjortkragen. Han
lägger också sjelf i ordning sina tvätt- och
kamm-saker och får sedan lof att ringa på Lotta, så att
hon må se hur hyggligt han betett sig.

Mia har någonting mindre hyggligt att visa Lotta:
en rispa på klädningen från i går, som hon vackert
skall bedja henne laga. Man får inga bannor när
klädningen så der råkat komma till korta, ty sådant
är olyckshändelse och sker ouppsåtligt; men man skulle
få det mycket om man ej häftigt bad och tackade
den som är snäll och hjelper liteu okunnig unge att
få skadan reparerad.

Sedan allt detta är undangjordt dansa barnen,
lika sommarfåglar, ut i solskenet, att leka på den
gröna gården. Ada släpper aldrig ut dem utan att
tänka på vigten af att väl hos dem inskärpa
lydnadens pligt. Hur skulle hon detforutan våga lemna
dem på en lekplats öppen åt trädgården med alla dess
faror: terrass-afsatserna, bäcken och sjön! Hon
glömmer också ej att i en suck anbefalla dem åt Herran,
att icke frestelse må påkomma och bli dem alltför
stark, så att de förgäta det de ej få gå ett steg i
trädgården- på egen hand. Hvad kan hon mera göra:
Ständig bevakning vore ej bra att hålla, och
dessutom vet hon väl att om Herren ej bevarar, så vaka
väktarena fåfängt.

En blick på uret, och Ada skyndar in i skänk
och handkammare, hvarest hon sjungande rustar om
med hvaijehanda saker. De blanka blqcklådorna få
öppna sig och lemna sin tribut af rån och skorpor
åt den till ett gigantiskt drufblad formade
porslinskorgen. Det färska smöret krusar sig på
kristall-talricken, och snart står det lilla frukostbordet i prydlig
ordning i salen, väntande husbondens hemkomst.

Men Ada vet att han icke kommer alldeles ännu,
raskt derföre på med hatten och ut i trädgården, med
barnen hoppande omkring sig. Ack, hvad det är skönt
och friskt derute! Hjertat vidgar sig och slår med
lätta, starka slag. Hon lyssnar leende till fågelsången

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 22:54:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free