- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
107

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

springa igenom, Hvilken hjelp för karaktersstudier, att be-
trakta alla dessa verldskunniga personer! Antingen äro de
förskönade af konstnärerna eller ock hafva fransmännen
och fransyskorna ofantligt vanslägtats sedan äldre tider. Hvad
det yttre beträffar, hvilka ståtliga riddare, statsmän och
tjusande fruntimmer se ej ned på vandraren! Ännu en
gång återvände vi till det vackra kapellet; det gjorde godt
att tänka det Herren aldrig är utan vittnesbörd ibland oss,
att midt uti ett förderfvadt slägte Hans sanning förkon-
nades och att alla de hjertan, som längtade efter bättre
rikedomar och fröjder, här fingo höra sådana män, som
de stora. förutnämnda. Det var så dödt nu öfver allt och
inga glada röster hördes mera; i parken herskar en viss
prydlig stelhet, vattenkonsterna spela endast om söndagar-
na, derföre fingo vi ej se dem, men bassinerna äro ofant-
liga och måste vara ett förtjusande skådespel en solig vår-
afton. Besynnerliga små klippta cypresser bilda alléer om-
kring dem och de anses öfver 200 år gamla, med visshet
äldre än slottet. Det var månsken och vid half 5 redan
temligen skumt. Besökande sågo vi högst få; det var en myc-
ket underlig, högtidlig känsla att gå ibland all denna stilla
ståt och prakt, liknande den i en präktig graf, ty numera
bebos ej Versailles, dess härlighet försjönk med bourbo-
nerna. Visst är det synd om en fallen storhet, men folk
som ingenting glömma och ingenting lära, hvad skall man
med dem? Vi behöfva litet hvar kunna båda delarna, om vi
skola gå framåt till allt större utveckling inom andens och
materiens verld, glömma oss sjelfva och andras fel, lära
af allt, men förnämligast det, att vi äro stoft och aska
och så litet betyda när vi äro borta.

En afskedspromenad gjorde vi till Chapelle Expiatoire
på den forna Cémitière des Innocents; der hvilade Lud-
vig XVI och hans drottning i 21 år, omgifna af en mas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free