Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Vallhjonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var icke mer så tryckande varmt som på
förmiddagen. Himlen hade börjat mulna. De kommo till
en tjärn, där kreaturen drucko. Stig tog sin hatt full
med vatten och räckte åt Anna-Lisa. När hon druckit,
kunde Stig icke hålla sig tyst längre. Han hade
tydligen icke givit upp spelet. Han kunde icke fördraga,
att Anna-Lisa höll på Kalle. Han tyckte icke Oxblåsan
var något för en flicka att bry sig om.
— Håller du mycket på Kalle?
Nu blev Anna-Lisa nästan ond. Det gnistrade till i
hennes ögon. Vad var detta för en enveten liten
friare, eller vad var det, han egentligen ville, den här
ungen? Anna-Lisa tyckte, att hon var både gammal och
förståndig i jämförelse med sin följeslagare.
— Du vet väl, att en vallflicka håller samman med
den ottepåg, som är starkast? Och sluta nu med dina
frågor, annars kan du gå, för nu råkar jag vägen
själv!
Hon snodde på ändan och knyckte på nacken och
vände sig bort som för att lämna honom åt sitt öde.
Stig blev alldeles röd. Han stampade till, som baggen
brukade göra, när han blev retad. Han tog henne för
andra gången i armen och vände henne mot sig, såg
henne in i ögonen och sade:
— Skulle du hålla samman med mig, om jag vore
starkare än Kalle?
Anna-Lisa blev nästan förskräckt över häftigheten
i pojkens fråga och uppträdande. Men strax blev hon
lugnt och kall, såg stort på Stig, nästan allvarligt.
— Stig, om du också vore lika gammal som jag, inte
kunde jag gå med dig, och inte kunde jag gifta mig
med dig, när du blir stor, du som är från Bårdaryd,
och din far har hand om hela socknen. Du ska ha en
Marsjötös eller en annan sådan. Du ska inte bry dig
om en ottetös, fast du går med kreaturen i skogen.
Det är bara högfärd av far din, att du är ute och
vallar, för du behöver det inte.
Efter den salvan teg Stig. I detsamma hördes någon
komma inifrån hultet.
— Där kommer Ågårdspågen, sa Anna-Lisa.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
