Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Gästgiverskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärde kapitlet
GÄSTGIVERSKAN
Det var några veckor senare. På sitt kontor satt
ännu vid midnatt Bårdarydarn, försänkt i träget
arbete. Han genomgick kungörelser från länsstyrelsen,
skrivelser från domhavanden, protokoll från
vägstäm-mor och syneförrättningar, handlingar från
lands-tingssekreteraren och hushållningssällskapet, från
brandkontoret och sparbanksdirektionen. Han läste,
antecknade i kanten sin mening, noterade i
almanackan, slog i lagen och författningssamlingen. Somt
lädes åt sidan att ytterligare granskas. Han sköt
glasögonen — han hade först med detta år börjat anlita
ögonglas, men använde dem blott under läsning vid
lampa — upp i pannan, snöt ett ljus, som han tänt för
att förstärka lampskenet och fortsatte sedan i den
digra luntan av handlingar och skrivelser. Så hade han
nu arbetat i många år för ärans skull, ty det var en
ära att vara den främste i bygden. Hade det inte varit
för ärans skull, hade han väl för länge sedan lämnat
många av sina uppdrag. Nu åtog han sig ständigt nya
och dignade snart under bördan.
Men med varje uppdrag föll också en ny glans över
Bårdaryd. Det skall starka ben att bära mycken ära,
men Bårdarydarn fick aldrig nog. Allt fler talade om
hans gård och om honom själv. Hans rykte gick ut
över bygden, ut över häradet, snart ut över länet.
Hade han varit något yngre, skulle det kanske en gång
också ha gått ut över landet alldeles som Carl
Ifvars-sons. Han hade frågat sig själv, om detta var blott
fåfänga och jakt efter denna världens utmärkelser. Han
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
