Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Gästgiverskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde icke inför sig själv helt förneka, att i hans själ
bodde en äregirighetens ande. Han kände också ibland
slå emot sig avundens giftiga andedräkt. Tidigt stiger
den följesvennen ur sängen och sent lägger han sig.
Ja, de funnos, som avundades honom hans framgång.
Men var det icke också så, att han gjorde sitt bästa, att
han visste med sig, att han kunde göra ett gott verk.
En mans vilja är en mans himmelrike. Han hade
viljan, och med viljan fick han makten, och med
makten kom verket och med verket äran. Och själv gav
han Gud äran? Joo, visst! Var det icke också så, att
med äran följde ett stort ansvar både inför honom
själv, gården, bygden, ja inför hela häradet? Vem
kunde bära detta ansvar, om han gåve tappt? Hade han
icke en gång föresatt sig, att han skulle göra något
för sitt stånd och sin klass, för den stora
bondeklassen, som varit mycket förbisedd. Var icke den ära, som
föll på honom, blott en avglans av den ära, som föll
på hela bondeståndet? Äran är högsta trädet i skogen.
Bondens ära går över allas, om man rätt betänkte
saken. När han nu en gång tagit det steg han tagit, så
gällde det, att icke släppa taget, att icke tröttna, att
tänka på helheten och icke blott på sitt enskilda
besvär, att sammangjuta den egna äran med de mångas
ära, med det helas stora heder och rykte. Men mer än
en gång hade han sagt sig ... ja vad?
Bårdarydarn reste sig och började gå av och an på
golvet med händerna på ryggen. Han plägade göra så,
när allt för många och häftiga tankar strömmade in
på honom, när skilda makter kämpade i hans bröst,
när röster med påträngande tonfall hördes ropa till
honom. Är det inte snart på tiden att tänka på ro?
Har du inte fått nog av ära och rykte? Har du inte
gjort din insats för din bygd och ditt stånd? Kan det
begäras mer? Bördan börjar bli allt tyngre, ryggen
börjar krökas så sakta. Gården behöver också en
bättre tillsyn. Hade han icke haft Gustav Dansk, så skulle
det väl gått på tok. Han hade också sin son. Han
borde ägna sig mer åt att fostra honom, än vad han
gjorde. Han hade alltför liten tid till ingående samtal med
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
