Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Patron Överberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina polisonger, sakta, sakta. Ånej, gammal fågel tar
du icke med agnar, tänkte han.
— Har patron slutat nu?
Tirsholmarn ryckte till. Tonen lät försmädlig.
— Joho, ja, uff, huff.
-— Det var mycket talat det. Och väl talat. Det
märks, att patron varit grosshandlare. Ja, kan man
inte tala för sina varor och bjuda på god handel, så
lär en inte bli possessionat på gamla dar, eller få den
erfarenhet, som kräves för att bli riksdagsman. Man
finner många grå hår, men få visa män här i världen.
Men patron Överberg har då verkligen prövat på så
mycket, att vi andra blir tämligen oerfarna i
jämförelse med patron. Och så bra som patron skött sig,
så skulle det säkert bli ett gott förvärv för riksdagen
och en prydnad för hallandsbänken.
Tirsholmarn undrade åter, om det var skämt eller
allvar. Men Bårdarydarn talade så stilla och lugnt,
hans ord voro så väl avvägda och så riktiga, att det
inte gärna kunde vara idel illmarighet. Visserligen
hyllade patron överberg den satsen, att bönder voro
av två slag, bondtjuvar och tjuvbönder, men om
Bårdarydarn hade han alltid hört, att det var en man ur
stånd att skämta eller driva med folk, att han var det
högtidliga allvaret självt, en Guds man, ärlig och utan
baktankar.
— Det skulle glädja mig mycket, om jag finge tolka
dessa ord, som om vi båda vore ense. Då skulle vi ha
lyckan med oss. Jag skulle då genast börja arbeta för
det där vice ordförandeskapet...
— Gud allena råder för lyckan. Skulle det inte först
vara skäl i att vänta och se, hur det är med den där
tröttheten hos Skedalarn?
Tirsholmarn blev åter något undrande.
— Det ordnar sig alltid. Är han inte trött nu, så blir
han det om några år. Han är över sjuttiofem.
— Och patron är bara sjuttio och kry och rask, en
riktig ungdom.
—• Med mig är det en särskild sak. Jag har seglat på
sjön i min ungdom. Havsluft balsamerar mot
kräm
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>