Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Kulla-Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen. För denna läste han ur bibeln och de heliga
skrifterna. Han berättade även om de kristna martyrernas
liv, om påvars och kejsares förföljelser av
reformatorerna, om kyrkornas villfarelser och förfall, om
myndigheternas hat mot dem, som i våra dagar sökte
förkunna Guds ord rent och klart. Han läste och
berättade enkelt och flärdlöst och utan att göra något
väsen av sig. Han var ingen talare och reste icke
omkring såsom många andra män ur folket, vilka i dessa
dagar blevo omvända till någon av sekterna.
Kulla-Sammel var dock än mera känd i nejden för
sin mångkunnighet än för sin religiösa tro. Han var
numera, sedan han upphört att vandra, urmakare,
snickare, klensmed, mekaniker. Ja, han kunde alla
yrken, sades det. Han hade sett mycket. Han hade
också läst i böcker och visste därför mer än andra.
Han hade också funderat mycket över livet och dess
växlingar, över människorna och deras öden. Han var
med andra ord en vis man. Han kände också
slagrutans hemlighet och läkeörternas kraft.
Han kunde göra redskap sådana, som de knappast
mäktade göra i staden. Han hade uppfunnit
märkliga ting. En del folk kallade honom på spe »doktor
Allvetande». Avundsjuka människor slogo ibland
sönder hans anläggningar, men detta bröt icke ner hans
mod och kom honom aldrig att vredgas. Han
förtröstade på sin Gud och hyste blott ett stilla medlidande
med denna världens barn.
Redan när Stig kom till grinden av Kulla-Sammels
gård, fick han bekräftelse på, vad han hört berättas
om denne man. Grindarna voro av järn, smidda av
Sammel själv och genom en sinnrik mekanism så
inrättade, att de öppnade sig själva, när han tog i
handtaget till låset. De stängde sig också själva, när han
gått genom dem. När han kom in på gården, såg han
en smedj a med bälgspel, som gingo, när smeden
tryckte med foten på en hävstång vid städet. Även
brunnen såg märkvärdig ut. Vattnet sprang upp ur
marken genom ett rör, som kunde öppnas och slutas. I
en ränna lopp vattnet sedan från denna säregna brunn
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
