Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 8. Slagrutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Detta visste jag, detta visste jag! skrek hon. Kör
ut hedningen, innan större olyckor inträffar!
Dansk sökte lugna den upprörda stämningen.
— Saliga äro de saktmodiga, Stina.
Stina snodde på ändan. Så ilsken hade hon aldrig
varit på Dansk någon gång.
Gammalpigan och mor Stava drog byxorna av
drängen.
Kulla-Sammel satt stilla och tyst, som om hela
affären icke anginge honom. Så småningom fick Lasse
på sig byxorna igen. Kvinnorna drogo sig åt köket.
Lasse försvann ut genom dörren. Dansk sökte
urskulda lagårdsdrängen hos Kulla-Sammel.
— Han är en basse, och pojken är litet het på
gröten.
Oväsendet hade även trängt till kontoret.
Bårdarydarn hade öppnat dörren, tittat ut men åter stängt
den. Mor Stava gick in till honom. Hon gillade icke
drängens stickord åt gubben, men hon var ännu mer
ledsen över Stigs tilltag. Hon hade aldrig sett honom
sådan och bävade för den häftighet, som tagit sig
uttryck i hans uppträdande. Hon hade sin fosterson kär
över allt annat, och hennes hjärta värkte av oro inför
detta utbrott av ett okänt blod. Detta upproriska
lynne måste tämjas.
Bårdarydarn och hans hustru hade en lång
överläggning. Därefter kallades Stig in till fadern. Denne
såg länge och allvarligt på sonen.
— Du bar dig illa åt. Du får aldrig göra om det.
Du får be lagårdsdrängen om förlåtelse.
Stig stod länge stum. Stridiga känslor kämpade
inom honom. Visserligen hade han i sin harm brutit ut,
men den skyldige var Lasse, som burit sig illa åt mot
gubben. Han fäste blicken på fadern och svarade:
— Jag skall icke göra om det. Men om förlåtelse
ber jag icke, förrän Lasse bett Kulla-Sammel om
förlåtelse.
Fadern funderade en stund. Han kunde icke neka
till att sonen hade rätt. Men drängens ord hade väl
varit mera skämtsamma, och i varje fall hade det icke
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
