Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 6. Svarte mjölnarns tal och dödgrävarns skål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så funtad, att den kan knäcka alla gåtor. Den kan
spricka på kuppen. Man måste hålla sig till de vise
män, som religionen frambragt. Bättre svar kunde
man icke få, än vad dessa gåvo. Han rådde också Stig
att icke läsa så mycket.
Detta var överflödigt, ty Stig läste i verkligheten
icke så glupskt som förr, men så valde han i stället
ut de krångligaste och konstigaste böcker, prästen
hade i sitt bibliotek. Han läste Augustinus och
Schleiermacher, Platon, Cicero, Seneca och Marcus
Aurelius samt Johan Jakob Boström. Boström var
pastorsadjunktens stora ljus, den största man, som
levat näst efter Mårten Luther, såsom prästen
uttryckte sig.
— En gång, brukade pastorn högtidligt förklara,
när både Tegnér och Geijer äro glömda, skall
Boströms namn lysa i våra hävder. Vid sidan om Platon
skall han en gång nämnas i filosofiens historia, och
när tidens omstörtande andar, som tala ömsom i
idealismens och ömsom i naturalismens namn, blivit
bortsopade av Herrens stora kvast, så skall Johan
Jakob Boström stå såsom fyrbåken, som visar vägen
till hamnen.
I slutet av augusti skulle Klas Otto in till
latinskolan i staden. Egentligen skulle han farit till
skolan redan i fjol, men prästen hade tillrått att
vänta ett år. Fadern hade nu styrt om inackordering
för honom hos en skepparänka på Söder. Han skulle
börja i gymnasiets första avdelning, grekiska linjen.
Prästen hade svarat för att han skulle klara sig.
Fadern hade velat, att sonen skulle gå den engelska
linjen. Ty han kunde icke begripa, vad nytta sonen
skulle ha av latin och grekiska, men däremot begrep
han, att engelska och matematik voro nyttiga ämnen.
Men både Klas Otto själv och prästen hade sagt, att
sinne för matematiken fattades honom. Handlarn
kunde inte förstå, hur en son till en köpman kunde
sakna matematiksinne. Han började nästan betrakta
sin äldste son, på vilken han hade satt så stora
förhoppningar, såsom familjens olycksfågel. Framför allt
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
