- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / II. Staden vid havet /
39

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Morgon i staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Kanske du töckte, att du inte skulle överge
hustru din å alla ongarna i detta testån? hördes hustru
Suder bitande.

Klein sprang upp från stolen som en fjäder.

—• Dra för fan i våld, käringar! Eljest ska jag
hämta oxar å köra er i gödselvagn te Gordons
rov-åker!

Hustru Bergström reste sig gnistrande arg.

— Dä säjer du te oss, som se till din hustru i
hennes barnsnöd! Du borde veta hut, din tyske
zigenar-tupp!

— Ut, ut! Säger jag!

Sofia Amalia reste sig förskräckt i sängen, de stora
ögonen stirrade på mannen.

— Klein, Klein! ropade hon med svag stämma.

Men den rasande mannen stod ej att hejda.
Gordons ord, käringarnas snack, egen olust hade retat
upp honom till ursinne. Han tog hustru Bergström i
nacken och vrok ut henne genom dörren, flög sedan
som en katt på den andra. Men den stora, starka
gumman Suder, van att dra en tung mangel tio
timmar om dagen, gav den lille vävaren en stöt för
bröstet, så han for bort i vrån, där den nyfödde låg.
Ungen började skrika. Medan Klein kravlade sig upp,
gick hustru Suder sakta ur huset, kastande en blick
av oändligt förakt på den svartmuskige vävaren.

Klein stängde dörren, föll i gråt i hustruns soffa.
Sofia Amalia strök honom över håret, bad honom gå
efter den skrikande ungen. Vävaren skyndade efter
den nyfödde, bollade och kysste ungen, glad som en
lärka.

— Sofi-Ameli, detta ä den vackraste. Så väl att
han kom, den här lilla vargungen.

Han lade den skrikande varelsen vid moderns bröst.
Men hon hade ingen mjölk att ge. Ungen sög och
gnydde.

— Elsa ä efter nymjölkad mjölk i
Slottskvarnsla-gårn, sa hustrun och sökte klämma fram några friska
droppar ur de sinade brösten. Men det som kom var
gult och beskt. Barnet ville inte suga.

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free