Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Fiskarfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suder emot och visade vägen till graven, som låg
pyntad och fin i solen.
Prästen läste ritualen och sade några ord.
— Tusen och åter tusen ha gått före honom, som
här ligger. Tusen och åter tusen skola följa. Havet är
en hård herre. Han tar änkans ende son och rycker
brudgummen ur brudens armar. Han tar fadern från
de moderlösa och modern från de faderlösa. Havet
ger föda, men dyr är den. Havet är en bild av döden,
sådan den givits oss för våra synders skull. Ingen går
säker, Döden lurar överallt. Ej blott i böljan, utan
på alla färdevägar, i alla boningar. Där rider en stolt
man på sin häst och faller plötsligen ur sadeln. Där
står en herreman och beser sina jordagods, plötsligen
sjunker han ihop som en trasa. Där dansar en
jungfru i guld och silver, nästa dag bäres hon ut ur huset.
Där står en vävare vid sin maskin, och rätt som det
är färgas hans väv röd av hans blod. Sådant är livet.
Dess herre är Döden. Herre över konungen, vävaren
och fiskaren. Men sörj en icke. En uppståndelse är
given. Havet och Döden skola en gång bli nödgade
att släppa sitt rov. Du sörjande moder, en dag skall
du se denne din son komma vandrande på havet,
räcka dig sin hand och sluta dig i sin famn.
De gamla fiskargubbarna och skepparkäringarna
ströko sig under näsorna med sina nävar, suckade
och lyfte åter de böjda huvudena, skådade mot den
gyllene solen och kände sig som en del av det
odödliga.
— Av jord är du kommen, jord skall du åter
varda. De tre skovlarna mull föllo tunga mot kistlocket.
Fiskarfolket och sjömännen slogo en ring kring
prästen och graven, karlarna togo av sina huvudbonader,
gummorna nego för var skovel som föll och läste
halvhögt efter prästens ord. Gumman Tordenmast
läste nästan lika högt som prästen.
Jordfästningen var snart över, och bärarna redde
sig att skotta igen graven. Gumman Helton sökte i
kjolfickan efter något och fick upp en liten sprucken
lergök, den enda leksak hon haft råd att köpa till
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
