Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Fiskarfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strödd med enris och strandlökar, den dödes namn
var lagt med vita ängsblommor. På kistan låg fars
och mors pärlkrans. De flesta av grannarna stannade
vid grinden eller båthuset, endast de som voro släkt
med Heltons eller skulle bära den döde gingo in i
stugan, där de bjödos på ett glas rom eller marsala samt
var sin sorgekaramell i svart silkepapper med en
psalmvers på. Gumman Helton satt i ett hörn och
stirrade på golvet, vaggade på huvudet och kramade
ideligen näven på sitt enda återstående barn, den
nioårige Albert, som stod vid hennes sida, stickande
fotterna under moderns kjolar för att dölja, att han
inga skor hade utan blott träbottnar, svartbeckade
och nya visserligen, men dock träbottnar. Det hade
väl varit hedersamt för den döde, om Albert haft skor
till begravningen, men när kistan var köpt, marsalan,
begravningskonfekten och pärlkransen betalta, hade
inga pengar blivit över till skor åt Albert. Det var
nätt och jämnt det räckt till nya träbottnar.
Gubben Helton stod rynkig och knotig med
krum-ma knän bakom stolen, där gumman hans satt.
Gumman såg ut som ett knyte, liten och knotig som en
björkknagge, illa medfaren av väder och vind och
livets hugg och slag. Gubben hade varit en stor, stark
karl i sina dar, det syntes på honom, men nu hade
han börjat krökas under ödets hand, som länge legat
tung som ett stormankare på hans skuldra.
Skeppar-kransen började vitna. De sågo gamla ut bägge två,
och dock var Helton icke mer än femtiofem och
gumman nära tio år yngre.
Inte växlades många ord i stugan. Gästerna tömde
sina glas, som stodo på ett bord, stoppade
sorgekara-mellerna i fickorna och gingo lika tysta ut som de
kommit in. När alla hade fått sitt och voro gångna,
reste sig Heltons och gingo sakta ut efter det andra.
Karlarna buro ut kistan på gårdsplanen och ställde
den mellan sig. Kvinnorna och gubbarna där bakom
med Heltons närmast kistan. Sedan satte sig det lilla
tåget i rörelse, vid slottet slöt sig prästen till och
samtidigt började kyrkklockan ringa. Vid kyrkmuren tog
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
