Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Fiskarfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Har han blitt sossalist, Rånocken? Nä, nu lyver
du, lilla apekatta, kom ihåg dä! genmälte Blåberg.
— Om jag så vore socialist hundra gånger, så rör
dä inte dej i ryggen, begriper du, men va du ä å va
slags hus du håller, lär väl ingen va oveten om,
genmälte Rånocken.
— Där hör du, Blåberg! Där hör du, Triton!
Sossalist ä han, å han skammar sej inte te erkänna’t.
Blåberg såg fortfarande misstänksamt på käringen,
men han tyckte att det var konstigt, att Rånocken icke
bestämt förnekade påståendet. Han visste att
Rånocken var en frifräsare och rabulist, men socialist det
vore ju fasan själv. Stackars hans mor, den hederliga
Anna-Lisa, om sonen skulle bli en sådan urspårad
och äreförgäten människa. Han hade älskat
Anna-Lisa i sin ungdom, och hade inte lättmatrosen
Sun-nanväder kommit i vägen och helt simpelt tagit
flickan med storm, så hade hon nu varit madam Blåberg.
Han hade nog friat sen hon blev änka, men hon hade
sagt rent ut, att hon var för gammal och skrumpen
att förnöja en karl och utan kärlek hade äktenskapet
inget värde. Men Blåberg höll i alla fall gärna till hos
Sunnanvädret, och efter olyckan med dottern Susanne
hade han lovat sig själv att vara en far för Anna-Lisas
barn och hålla dem på de rätta vägarna.
— Ä dä sant, Rånock, som käringen säger? sporde
han, vändande sig till lotsen.
— Ja, dä ä sant, men dä angår varken dej eller
käringen. Jag ska säj som dä ä. Jag tycker denna
världen ä så full åv skälmstreck, så ännavänt tosig,
att den står precis med huvet ner å bena i väret. Här
ska arbetare å sjöfolk slita ont för de där krylleta
hökarna, som...
— Dä ä va klokt folk stan har, som han tetilerar
krylleta hökare! avbröt Tordenmasten.
— Ä dä inte vi sjöfolk, som för hit alla dom där
rikedomarna, vasa? Sätt Gordon till kapten på en
skuta å du finge väl se, hur han redde sej. Eller sätt
Antonson vid rodret på Diana, när hon passerar
Nor-sjön i november! Eller låt gubben Myloneck gå till
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
