- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / II. Staden vid havet /
86

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Aftonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När Adelaide kom till Tritons stuga stormade hela
skaran av fiskarungar mot henne, klängde henne i
kjolarna, kastade snäckor på henne, skrattade och
tjöto. En av ungvargarna hade en blommande
vild-apelkvist. Den tog hon som god pris, jagade bort
unghögen och stack den erövrade apelplymen genom
hårknuten, stormade in i sin mors stuga, dansande,
skrattande, sjungande:

»Hej falleralla, hopp falleralla, dansa ska alla.
Töser ska snurra, peltar ska svänga, hopp falleralla.
Valsen ska gå, så vinn han ska vina, töser ska
skina — ■—»

— Ss, ss! Dä ä helg i dag, vet du väl!

Flickan tvärtystnade. Ja visst! Han hade ju
begravts i dag. Att hon kunnat glömma det. Hon hade
ju haft honom kär för blott ett år sen. Den hyggliga
pojken! Han hade alltid kommit till Sunnanväders
med sin fiol och spelat för henne. Hon hade tyckt om
honom. Men hon kunde inte tåla, att han ägnade sig
åt fisket och sjön. Sök dej in vid fabriken, hade hon
sagt.

Men han hade icke velat lämna sjön. Dom ä ju så
eländigt fattia alla, som syssla med fisket, hade hon
avrått. Men han hade icke svarat. Fortsatte med sjön
och kom med sin fiol. Så en natt tog havet sitt rov.
Visst var hon ledsen. Men sådant går över.
Åtminstone för de flesta, och Adelaide var icke olik
flertalet. Hon fick nya kavaljerer. Havenberg, som en
gång slagit för systern Susanne, var tydligen kär i
henne. Han kom ofta hem till Sunnanväders, och
alltid hade han något att sticka åt Adelaide. Karske
skeppar Nilsson, som ägde flera skutor och blott en
son, hade nog märkt, att sonen drogs till
Sunnanväders flicka. Han var litet orolig för Williams skull,
ty pojken var ju bara sexton år. Sin kusin, Suders
pojke, hade hon kanske mest tycke för. Hon tyckte
för resten om dem allesamman.

Hon ägnade Helton en vemodig suck. Hon var ingen

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/2/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free