Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. Konsulinnan Antonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Den där Warburg är det han, som har klädstånd
i Hamburg? sporde fru Grill nyfiket.
— Jo, just han! tyckte konsulinnan. Men låt oss
gå vidare. Vill man skildra livet som det är, så får
man ej lämna det omoraliska åsido–––––■
— Nej, nu är du galen igen, Antoinette! skrek
lek-torskan röd i hela synen.
— Jag har ju sagt, att jag skämtar. För tusan, ta
det inte så ilsket. Låt oss diskutera som äkta filosofer,
som människokännare. Låt oss sätta nosgrimma på
vargen inom oss. Se så, ät bakelser, så storknar du
inte av häpnaden! Alltså, det omoraliska, det fula,
det obscena till och med, allt hör till livet, är en del
av livet, som vid Sebaot inte är så skönt som ni
inbillar er, nej, det är Satans rike, detta liv, och det
skall inte förgyllas, förfalskas, kom detta ihåg!
Vetande besmittar ej. Sanningen är icke last. Då skulle
alla de läkare vara lastbara, som syssla med
könssjukdomar —
— Nej, nu går det för långt, Antoinette, när du
till och med drar in könssjukdomar. Vilket förfall!
Och detta får man höra i stadens finaste familjer,
hymlade lektorskan.
—- Okunnighet är icke renhet och skyddar ej mot
frestelser, fortsatte konsulinnan, tvärtom, först den
kan kallas verkligt ren, som vet att orent finns till
och som av fri vilja avskyr det och väljer renheten.
Vi ha långt dit, alla. Vi synda alla. Jag också, jag
också, o, jag tycker mycket om Paul de Kock. Vitt
är vitt blott för den som känner svart. Litteraturen
har rätt och plikt att framdraga osedligheten helt och
fullt och utan höljen och skildra alla dess följder.
Allt som i världen spelar en stor roll bland
människorna skall fram, det må vara fagert eller fult. Fram
med sanningen!
— Jag trodde att litteraturen skulle genom att
skildra det sköna lyfta människorna till högre
trakter än där hon vanligen dväljes, ge hennes hjärta
något att glädjas åt, hennes öga något att le åt, men
detta gör icke den nya litteraturen, detta gör icke
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
