Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 9. När Lyngholm gjorde sitt intåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner på bånn. Ja, så här låter dä. Obsarvera dä ä inte
ja nu utan körkeherrn i Skepparslöv som taler: »Den
som är de fattigas vän är mera i överensstämmelse
med kristendomen än den, som för att rikta sig själv
vill fördyra brödet för dem. Samma råd som Jesus av
Nazaret gav en rik man giver jag Er» — dä ä te
Burénen han skriver, obsarvera dä, han ä möet rig
den där tolagalningen på Boxholm, upplyste
Lyng-holm och fortsatte sedan att läsa ur prosten
Nymans-sons öppna brev: »Sälj det du har och giv åt de
fattiga. Köp sedan på skuld ett magert hemman, som
icke kan ge bröd åt er och era arbetare eller gå och
arbeta som dagakarl några år eller bli statdräng hos
en despotisk och snål patron, så kunna vi sedermera
tala om tull på brödet. Ni har icke försökt att gå som
arbetare» — dä skulle nock den där Burénen inte
orka mä, då skolle han jagu se ud som en sillamjölke
ätter fira döjn. — »Jag har försökt det, innan jag
började läsa latin och därför kan jag icke förgäta de
fattige och deras ömkansvärda belägenhet. Sätt Er in
i en brödköpande familjefaders belägenhet och fråga
Ert samvete» — jagu tror ja för min del, att den där
Burénen inte har nåt samvede, se samvede dä ä nåt
som dom rige mä varm hand skänker dom fattie, då
ä dom inte knusslia å sen har dom sitt samvede i
pungen, ja nu fortsätter vi mä prästen: — »Hur
kun-nen I en sådan tid som denna våga att verka för
livs-medelstullar och än värre på ett sådant sätt. Är det
meningen att I viljen uppväcka landets fattiga flertal
till en till sättet icke god kamp mot landets godsägare
och rika fåtal och giva socialisterna vatten på sin
kvarn, att de påtagligen kunna säga: Se hurudana
stormännen äro! Vi bygga deras hus, göra deras arbete,
samla pengar i deras kassakistor och överflöd på
deras bord, och så unna de oss icke att få brödet och
fläsket så billigt att vi kunna livnära de våra.»
Här vek talaren hop plakatet och stack det åter i
fickan, skådande sig triumferande omkring.
— Där hören I! Däta intygar en präst, ja, ja, han
blir la inte gammal som präst, för gossägarna å tolla-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
