Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Vävaren på cirkus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tionde kapitlet
VÄVAREN PÅ CIRKUS
Vävar Klein kom en sen vinterkväll hem från
cirkus Madigan. Han var galen i cirkus, och eftersom
han icke hade råd att betala biljetter, skaffade han
sig plats som stallkarl hos de ambulerande
cirkussällskap, som då och då gästade staden och slogo
upp sina jättetält på Fredriksvalls gärde.
Det var alltid en stor händelse, när en cirkus kom.
Ibland med en elefant, ibland med en björn, ibland
med ett par inburade praktexemplar av djurens
konung i spetsen drog cirkussällskapet sakta och
högtidligt genom staden. Allt levande kom i rörelse. Alla
skulle åse det märkliga intåget, liksom fordom folket
i Rom strömmade till för att se en prokonsuls, en
diktators eller en kejsares triumf. Efter elefanten,
björnen eller lejonet gick i ensamt majestät den
spök-ögde domptören, följd av »den äkta ungerska
zige-narorkestern». Därefter kommo de arabiska
spring-arna, vilkas konstbesynnerliga namn blott få mäktade
uttala. Efter hästkavalkaden kom i ett lysande
ekipage direktören själv, i frack och storm eller i päls,
allt efter årstiden, med sin feta guld- och
juvel-behängda eller av pälsverk dråsande fru och sina
tjusiga, med skönhetspriser i Spa, Paris eller Budapest
belönade, mörklockiga eller guldhåriga döttrar. Och
sedan den övriga delen av det brokiga och exotiska
sällskapet: jonglörerna och atleterna, lindansarna
och trapetskonstnärerna, mannen med åsnan och
mannen med de tre pudlarna, negern med de starka
tänderna och cowboyen med den underbara lasson,
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
