Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Vävaren på cirkus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade tagit slut för dem också. Jaja, det var en sträng
vinter. Och alla äro utfattiga. Han drog sig åt sidan.
När de nya risplockarna gått förbi, fortsatte Klein.
Han gick nästan dubbelviken under bördan. Näsan
nästan stötte mot knäna. Fy tusan, vad salt i munnen!
Han undrade, om han skulle rå med att komma hem.
Jo, han skulle hem. Elsa kunde inte frysa, inte! Hon
den blivande cirkusdrottningen, hans hopp, hans
strålande gyllene hopp.
Han stöp vid porten. Hustrun, som under tiden
kommit hem, lämnande ungarna hos mormodern
hörde en duns. Hon gick ut med en lykta. Där låg
mannen, framstupa över risbördan. Blod flöt ur munnen
och färgade snön röd. En röd fläck. En snövirvel
utplånade den. En ny droppe som en fuxias knopp på
ett linkläde. Mer snö. Snön vann i tvekampen med
vävarblodet.
— Elsa, far har ramlat å slagit sej!
Flickan kom ut. Klein hjälptes in och i säng. Mor
sökte få eld i spiseln, men riset var surt. Det bara
pyrde och rök.
Klein höll på att stryka med. Men hur det var så
klarade han sig. Han såg eländig ut, när han kom på
benen och hostade förskräckligt, och Suhran gick ju
omkring i alla stugor och påstod, att han i alla fall
inte hade långt igen.
— Inte lever han te nästa vår, inte! Men inte blir
dä möet för hornpelle å pilla på benen. Han ser ut
som ett sjelett. Super gör han igen, men nu ska tösen
ha in’en i logen hos maliniterna. Isch! Ja kan inte
mä dom däringa gotemplarna! En syb ska en karl
väl få ta! Annars ä dä väl ingen karl, för fasingen.
Nä, fy, inte blir ja gotemplare, dom ska ha fått en
överste som ä gudsförnekare, han ska heta Fawrinski
å ä väl jude, kan ja tro, ska va släkt mä Vladimirska,
säjs dä, å dä ä messnöje mä’n. Fy om en skulle råka
in blann gussförnekare! Nä, alri skulle ja, om ja vore
geft igen, låta karlen bli gotemplare.
— Jag funderar nästan på logen, sa Falk, som
blivit änkeman och i vars kök Suhran slagit sig ner.
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
