Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Gordons sammansvärjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock ättlingar till höger av valloner och zigenare. Har
man väl någonsin hört en enda namnkunnig man eller
kvinna, det må vara en folkets trotsige banerförare, en
skogens strövande jägare, en byns oemotståndlige
hjärtekrossare, en avsigkommen präst, en vägarnas
känslosamme spelman, som icke var son eller dotter
till kungen och den sköna skådespelerskan, till
prosten och den vackra pigan! Ingalunda, som magister
Rollenius sa, då det spordes om Hannibal kunnat
besegras. Ingalunda! Ty folkfantasien sveper städse
kring sina hjältar, helgon och skräckfigurer den
folkliga romantikens färgskimrande slöjor och gyllene
band.
Själva Törnroskrogen var berömd för sin mat och
var därför ett stamtillhåll för präster och lantjunkare,
som kommo till stan. Ofta bodde folk på hotell
Mo-gensen eller Göta men åt hos fröken Törnros. Stora
salen var prydd med porträtt av de bernadottska
kungarna i förgyllda ramar, av en landshövding, en biskop,
en borgmästare och av konsulerna Göran och
Anton-son samt fabrikör Gordon.
I stora salen höllos hantverksgillena, åtos
lands-tingsmiddagarna, gåvos julbalerna och avslutades
slädpartierna. I fröken Törnros’ stora sal firades
också de förnäma bröllopen och höllos de storviktiga
sammanträdena. Det var hit Gordon kallat stadens
fabrikanter och köpmän till överläggning om, hur
socialismen och fackföreningarna skulle kunna motas.
I. W. Gordon åtnjöt inom det solida och välsinnade
borgerskapet ett obegränsat förtroende. Han hade för
länge sedan i popularitet passerat förbi konsul
Anton-son, vars tunga och högmodiga elefantväsen icke
kunde göra sig gällande bredvid Gordons snabba, rörliga,
rytmiska erövrar- och vikingalynne.
Salen var fullsatt, när Gordon trädde in med
An-tonson —- stram och högtidlig som Ture Jönsson Tre
Rosor -— på ena sidan och på den andra sidan gubben
Myloneck — rik, snål, krokig och ful som Bo Jonsson
Grip. Det var vår vän Blomén, som satt i en vrå lik
en råtta i ett hål, vilken för sig själv gjorde dessa
nå
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
