- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / II. Staden vid havet /
257

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 5. Tambulon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Så hurra vi för Drottning Margareta! Leve Rike
Nilsson och Margareta! skrek Cissa Ludde, ty han
tyckte, att hade alla andra skepp fått sin hyllning,
så skulle väl den gamla barken, som i sextio år seglat
över haven, även ha sin del av äran, om den nu ock
låg halvt som ett vrak, sen ingen på åratal velat ge
sig ut med den. Det blev blott Cissa Ludde och
Tambulon som hurrade, de andra tego eller protesterade
högljutt.

— Hurra för den likkistan, den olycksfregatten, dra
åt helsike! domderade Havenberg.

Man började tala om Drottning Margareta och om
Rike Nilsson, medan musiken vilade ett slag.

— Va ä dä i vägen med Margareta? sporde
Tambulon.

— Dä ä olycka med henne, råtterna ha gett sej
från henne, ingen vill mönstra. Rike Nilsson kan inte
för allt sitt gull få folk ombord, upplyste Jude.

— Den ä rutten, dä ä en likkista, den ä sjöoduglig,
inget bolag tar försäkring, den duger bara till vebrand,
tilläde Havenberg.

— Rike Nilsson bjuder tusen riksdaler å sin doter,
om du för den barken te England. I tre år har den
legat lastad mä props å färdig att segla, men ingen
har vågat, för dä ä en fördömd risk, dä ä spått den
allri ska nå lann, mälde Tordan.

— Dumheter, skrek Tambulon och reste sig i hela
sin längd. I morron kväll, fortsatte han, seglar
Tambulon med Margareta till England. Jag tror svenska
folket å hallänningarna blitt rädda, sen jag va hemma
sist. Pultroner? Nej, inte så länge Tambulon lever.
Vill ingen gå med mej, så går jag ensam med skutan,
vid alla rånockar å galjoner. Hör hit ni där ute i
skänkstugan å kammarn. Tambulon bjuder i morron
kväll på resa till England med Margareta. Vilka vill
följa med?

Det var ganska tyst i Tordans krog. Sjöbjörnarna,
gastarna, sjåarna och fiskarna skruvade på sig.
Triton tog hatten och gick. Honom följde flera.

—- Jag följer med dej, Tambulon!

9 — Staden vid havet

257

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free