Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Jorden drager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som följde en fåra efter plogen, där såg Elsa mot
skyn, mot den blå himlen och fågeln, som drillade
i rymden. Hans bröst var trofast, hennes var rikt.
Hans hjärta längtade efter en stuga, en åker, en
kvinna och ett barn. Hennes brann för en dröm,
blommade för en värld. För henne var kärleken
naturens starka, obetvingliga lek hos en man, som hon
älskade, men hos honom var kärleken livet självt,
stugan, åkern, hustrun, barnet, själva det hårda
allvaret. Hos Elsa kunde aldrig ett ögonblick ens den
tanken vinna insteg, att hon skulle offra
föreningslivet för det kommande äktenskapet. För henne måste
mannen och saken, kärleken och kallet förenas. Hon
kunde därför icke begripa, att Niklas ibland klagade
över, att hon sprang för mycket på mötena. Han fick
ju av henne allt vad han önskade. Men att alltid gå
för sig själva, alltid ha nog av varandra, ja rent av
sky andra och bli borta från striden, nej, det kunde
inte vara kärleken, livets mening med kärleken.
Hon såg också, att Björnen började bli svartsjuk.
Han blängde på varje karl, hon talade med, till och
med på sin vän Pelle. Han var som hennes skugga.
Han följde henne överallt med sina stora, trogna
ögon. Hon kysste dem.
— Du har så kära, stora, dumma ögon, nalle min,
men dom ser också riktigt svartsjuka ut. Du har ju
mej nästan var kväll i famnen, inte behöver du va
svartsjuk? Å till våren ska vi gifta oss.
— Jag vill inte, att du går så mycke på möten,
sen vi bli gifta, Elsa. Dä ä bara dä, jag ä orolig för.
Vi ska ju ha ett hem å mä tiden en stua å en bit jor,
dä skadar inte en hantverkare mä en bit jor, å så
kommer ju barna. Då få vi inte tid mä alla möten
utom nån ynka gång.
Elsa mulnade, ibland blev hon het också.
— Ja, ett hem ska vi ha med tavlor å böcker å
bord å stolar å säng å kaffeservis från Grills, men
jord ha vi väl ingen nytta å, å lär vi inte få, så dyr
som jorden ä. En egen stuga få vi nock aldrig pengar
till. En liten ska vi ha, men inte kan du få mej från
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
