Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Den stora striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxeln fingo en sådan fart, att de kommo före sin tid.
Vid storskolans gård och i Lilla Helvetets trädgård
stego hästkastanjernas pyramidfor made ljushållare
upp ur grenverket, och på en enda natt tändes alla
de vita ljusen, medan den spanska kastanjens
sällsamma röda lågor lyste från Norre Katts vallgrav, som
låg som en trädgård av väldiga syrénsnår.
Hela staden jublade och sjöng i sitt befriade hjärta.
Adelaide och gumman Helton släpade grönt från
Strandstuale till arméns Jesuvårjubelfest. Knirkande
som en gammal lagårdsdörr klev Svarte Mjölnarn ur
sängen för att kravla sig till strejkmötet och tala
hoppets och uppmuntrans tröstefulla ord till de
utmattade. Ardrup gick till Brand för att lyssna till
vännens utläggningar om de liberala idéernas
oförgäng-lighet och hämta styrka och mod till kommande
strider. Ja, så glada voro människorna åt våren, att
Gordon, då han på Storgatan mötte sin efter Lundbergs
sjuklighet värste antagonist Bärgren, Smeden, som nu
var proletärernas ledare, ropade åt honom:
— Ska ni inte ge er nu, gubbar? Det är vår nu, ser
ni väl!
— Dä vår nu ja, Gordon! Han ska ge sej nu å göra
opp mä föreningen, så blir dä bra.
— Gordon ger sej inte, Bärgren.
— Inte Smen heller, Gordon.
Så fortsatte striden. Ingen ville ge vika.
Efter årslånga förberedelser å ömse sidor hade den
stora kampen brutit ut sist i mars månad. Båda
parter hade velat den, båda väntade seger. Gordon hade
föresatt sig att slå ner fackföreningarna och väl
förberett striden. Han hade från Slottskvarnen avskedat
alla opålitliga element och gett order åt den tyske
disponenten på Mared, Feysterling, att göra detsamma.
Hattfabriken var den ömtåliga punkten för Gordon.
Här fanns en rätt stark, men hemlig fackförening,
och mot denna ämnade Gordon rikta sin huvudstöt.
Tillsammans med Antonson planerade han en stöt
mot fackföreningarna vid den mekaniska verkstaden
och bryggerierna.
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
