Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Den stora striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där borta står han, höljd av damm
och matar glupsk maskin,
av smörj ig ull han bär med famn
ett fång och stoppar in.
Sen han var pys
i smörj ig blus
han matar ull i plys.
Där lyfter han en slipad vals
så lätt som en bobin,
och ömt han passar lagrets fals
i putsad kardmaskin.
Var kardas band,
var nock och rand
har känt hans trägna hand.»
Textyrius’ sång bars av luftens vågor ut över
nejden och nådde även de utländska arbetarnas öron.
En finska, Hilma Lindstedt, hörde orden och sade till
en kamrat:
— Har de rätt, så har vi orätt.
På hattfabriken stod striden lika het. Gordon gav
icke vika en tum. Han hade gjort väldiga förluster,
men han var lika envis som Smeden. En dag kallade
han samman sina trogna, ty många av köpmännen
började i sina egna plånböcker märka, att deras
kunder, arbetarna och hantverkarna, icke hade något att
köpa för. Hela staden led av denna strid. Mer än en
undrade om Gordon och Antonson voro så kloka
fältherrar.
— Ja, det är en hård strid, hårdare än jag trott.
Det är segt virke i de där bassarna, di slåss som
djävlar. Men vi ha ingen annan utväg än att hålla ut.
Skulle vi låta arbetarna triumfera, är vi, våra barn,
vår stad, vår industri förlorade. Jag har förlorat en
halv miljon, mina herrar, men jag är beredd att tappa
en halv miljon till, ty utan seger är allt förlorat. Ja,
jag säger: få fackföreningarna rota sig fast i detta
land, då är hela landet förlorat.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
