Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Finnbyn - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myrar och mossar, och när han var vit av år, mödor
och rättegångar, släppte bruksherrarna äntligen taget
och gubben fick friköpa gården. Inom två månader
var han död. Det var processandet, som höll liv i
gubben, förklarade grannarna.
Nu satt Per Ols, hans ättling, den lille filosofen med
det stora munkhuvudet och den långa, spetsiga näsan,
på Persagården. Han var inte lika seg, stursk och
envis som farfadern. Snarare var han en blid och
vänlig man, god och vis, ville gärna göra folk till viljes,
snar att göra tjänster. Han var mest hållen för en
beskedlig stackare. Många tyckte, att han urartat
från de barska förfäderna. Int myck finne i Per Ols
menade Jugga, och han var dock en prövad och
tänkande man, som icke dömde eller fällde hårda ord.
Mest tyckte Per Ols om att sitta och fundera, språka
om världen och livet med grannar, vandrare eller
gumman sin. Jordbruket fick gå som det kunde, bara han
hade till födan, och han var icke kräsen och ingen
stor-ätare. En dotter hade han på Pripps bryggeri i
Göteborg och en son i Amerika. Tre barn voro döda. Dem
sörjde han mest.
— Dä va mina bästa. Dä ä för besynnlit, att di skull
dö, brukade han säga till sina vänner flottarna.
— Döden ä satan så rävalisti, hade Storskarl
Mattson svarat.
— Jo, va han ä. Ä int följ han alnacka å int bit
krut pån. Se, ja tror dä ä så, att han gör int allti som
Vår herre tyck. Han ä allt för myck självständi. Han
ä liksom di där kajsarna å påvarna i Rom, som sätt sej
i Guss ställe. Men dä ä int heller gott te va Gud å
göre alla te lags, int, å följ mä allt å håll alla tokstolla
i styr, int. Nääj. Så en får int klandre Gud, int.
— Men int hjälp dä å bare ta mot, int. En ska allt
säj Gud sanninga å. Dä har han bara nytte å te hör,
invände Storskarl.
— En ska int kast grus på Vår herre, han kast
stenar tebaks.
— Nej, int gorma å skäll int, dä men ja int, men
säj sin tanke. Du säg fäll som prästen: Håll mä Gud,
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
