Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Finnbyn - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så håll han mä dej. Men ja säg, Gud ska tål te hör
sanninga.
Men Per Ols höll fast vid, att väl syntes mycket
här i världen vara besynnerligt och orättfärdigt, men
Vår herres skull var det inte. Hur Per Ols, som haft
en sådan farfar som Processmakarn —
brukspatronerna hade kallat hans farfar ömsom Processmakarn
och ömsom Finnadvokaten — kunnat bli ett så
beskedligt kräk, som han i det stora hela var, begrep ingen.
Han brås på mödernet, menade folk. Hans mor var en
flodakulla, en snäll och givmild varelse, som en gång
gav bort makens kyrkbyxor till en stackare, som kom
landsvägen förbi och pekade på sina trasor. Men hur
som helst, en hedersman var Per Ols och byns filosof.
Då var det mera ruter i Sara, käringen hans. Per
Ols Sara plöjde, medan gubben satt hos Puken eller
på Jonsgården och berättade historier om finnsläkterna
och förfäderna. Sara harvade, mens gubben satt hos
Jugga och filosoferade och tröstade. Sara sådde, mens
gubben gick i stugorna och gjorde tjänster hos andra.
Men fast hon fick ha allt knog över sig, klagade hon
inte. Hon var glad och nyter året om, förtröt inte
mannen hans funderingar och historier, talade alltid
med andra om, hur orimligt mycket gubben hade att
göra, gav honom alltid de bästa bitarna och tyckte, att
allt gick så bra för dem, som fattigt folk kunde begära
och ändå bättre skulle det bli, åh, ja, mycket bättre,
bara sonen kom hem från Amerika med alla pengarna,
han skrivit om, två hela kistor fulla. Tänk, vad allt
de skulle köpa! Halva Säfsen, åtminstone Lindesnäs
bruk, som sades vara till salu. Hon skulle komma till
Säfsnäs kyrka i en riktig sidenkjortel. Ja, kors, inte
var livet att sörja över. Lite svält om vintern. Men
svalt, Herre Gud, det gjorde ju så många, och Vår
herre fick dricka ättika och dö på korset. Äsch, int
ska en klag, int, det var hennes valspråk.
— Dä kommer flottare hit i sommar! skrek Per Ols
till sin gumma och dansade in i stugan som en munter
sommarvind. Persagården bestod av en rökstuga och
ett par uthus. Det fanns inte kvar så värst många
rök
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
