Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Finnbyn - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läste även annonserna och följetongen. Sikkas var
den ende i byn, som höll tidning. Därför kommo också
grannarna för att höra Sikkasmor läsa om världens
gång. Sikkasgårdens anseende steg på så vis
ytterligare. Han satte en ära i att ha ett gott rykte och
ett stort rykte. Han ville vara den främste. Icke en
fläck fick låda vid hans namn.
Doris hade gått till Persagården. Här hos Per Ols
och Sara satt Sikkasflickan och språkade. Hon
plägade gå till Persagården. Hon tyckte om folket där
och de om henne. Hon var som barn i huset. Per Ols
drog historier, och Sara berättade om hur det var,
när de gamla i byn voro pojkar och flickor. Per Ols
hade ett gammalt dragspel, som en flottare lämnat
efter sig för en del år sen. Sikkasflickan lärde sig
att spela på det, polskor och låtar, som hon hört.
Puk-Anders kora också dit och fjädrade sig för Doris.
— Va stryk du kring mej för, du får ju int gift dej
för mor din? retades Doris.
— Får! Se ja vill int! Men se på dej kan ja fäll
få? Du ä fäll int värre stor å stursk än en kan få
titt på dej. Dä får en katt gör, ja han får titt på en
kung.
— Pass att int mor din kom å tar dej å släp dej hem,
så stor du ä å sme’ till.
Per Ols och Sara skrattade, ty de unnade
Puk-Anders, vad han fick.
Rätt som det var kom Nils Jons, Juggas granne,
sättande. Ansiktet sken och skäggborsten stodo som
piggsvinstaggar ur ansiktet, såsom alltid då Nils Jons
var glad. Ögonen plirade, riktigt visslade, som
Puken sa.
— Hör nu, hör nu, skrek han, flottarna ha kommi,
di ä his Juggas. Tyst! Hör, di spelte nyss.
Nils Jons hade inte talat slut, så var Puken på väg
bort mot Juggas, och Per Ols lunkade efter.
Ja, där på Juggas gård stodo i en flock tolv stycken
flottare med sina näverkuntar på ryggen och
stockhakar som hillebarder i händerna. De voro klädda i
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
