Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Bruket - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ont. Men oppositionsmännen togo ingenjörernas ilska
med stort lugn. Där var då först den karske Arvid
Dubois, Dybojs kallad, en liberal veteran, demokrat
av gamla stammen, medlem av folkriksdagarna. Han
hade kallat både Mankell och Hedin till föredrag i
köpingen, som låg strax vid bruket och nu senast Karl
Staff, det uppgående liberala ljuset. Dubois var
hammarsmed från Ullfors bruk i Uppland, av gammal
val-lonadel, god vän med den liberala riksdagsmannen för
valkretsen, den hedervärde bergsmannen Petter Olsson
Kron från Rankhyttan. Ja, Rankhyttan — som han
rätt och slätt kallades — var ingen talare i riksdagen,
han yttrade sig blott en gång vartannat år, men han
var säker i voteringarna. Han följde Hedin som en
trogen väpnare, och där inte Hedin talade, röstade han
som Staaf, Fridtjuv Berg, Hammarlund eller David sa.
Han var en hedersman, gamle Rankhyttan, en helt
igenom folklig representant, som bruksarbetarna tyckte
om. Han hälsade som en kamrat på smedgubbarna,
tryckte varmt deras valkiga nävar och prisade särskilt
Dybojs. Rankhyttan var också, det försäkrade
smederna, en ärlig vän av den allmänna rösträtten, som
svenska folket nu så länge kämpat för, som godsägare
och storbönder, ämbetsmän och militärer förvägrade
det.
Äh, Dybojs var ursinnig på dessa storpampar, han
var så arg en gång, att han ville samla bönderna och
smedgubbarna och resa ner till kungen i Stockholms
stad och tala om vad folket tänkte om dem. Pålitlig
frihandlare var också Rankhyttan, och det uppskattade
bruksarbetarna. Inte heller var han någon vän av nya
rustningar, och han ville ha fred med Norge. Dybojs
såg med vördnad upp till sin mästare. Han kände sig
också trygg mot förföljelser, då han hade Rankhyttan
vid sin sida.
Dybojs var icke godtemplare, men det var
klensmeden Adolf Kock, en annan av de liberala ledarna på
bruket och i köpingen. Adolf Kock var en fri
demokrat, baptist, slagfärdig och stridbar, ledare för
god-templarna, vilka fört in en helt ny kultur i
brukssam
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
