Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ottan, och på en gång var hela baracken i uppror. Det
hade varit ett ögonblicks tystnad, medan
rättsbetjän-terna stego upp till Klack, hejarsmeden, baracken höll
liksom andan, men i nästa stund började tisslet som
ett stilla sus i alla vrår, öronen lades till
väggspringorna, huvuden stucko nyfiket ut ur de på glänt
öppnade dörrarna, steg tassade över gångar och förstugor,
oron växte, barnen vaknade, skrik och spring hördes.
Så vart det tyst igen, dödstyst. Fjärdingsmännen
kommo ut från hejarsmedens med den där filarn från
Eskilstuna, Karl Johansson, som för ett år sedan
kommit till bruket.
Det hade alltid vilat något mystiskt över den där
filarn. Han hade böcker, som han läste med stor
iver i. Folk trodde en tid, att han var läsare, och
vals-mästar Korp i Babylon sökte få honom med till
wal-denströmarnes kapell, men han avbörde. Han hade
sin tro för sig, sa han. Han hade först hyrt sig in hos
gubben Martelleur, och med denne hade han snart
kommit på god fot. Martellen var en gammal
frifrä-sare och hedning, och hela Babylon hade genom
väggarna hört de besynnerliga samtal, som dessa båda
förde med varandra om filosofiens och teologiens
problem.
— Di där två stolian disputer som ett helt
prästa-möte, å dä kan int fan bli klok på va di men, hade
Dybojs sagt, och han var dock ingen dum karl. Eljest
tyckte Dybojs inte illa om filarn. Han misstänkte dock,
att denne var socialist, och som rättrogen liberal
kunde han inte riktigt med detta. Visserligen
fördömde Dybojs på det starkaste myndigheternas
förföljelse av socialisterna och höll före, att ett och annat
i deras lära nog kunde vara rätt och riktigt, men han
var en svuren fiende till våld och klasskamp och satte
Hedin, Hammarlund och Rankhyttan vida över Marx
och Lassalle, Palm och Branting och allt vad de nu
hette de utländska och inhemska socialistiska ljusen.
Han var viss om, gamle Dybojs, att liberalismen skulle
frälsa mänskligheten. Den skulle genomföra rösträtt,
frihandel och skolväsen som i Amerika, den
demo
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
