Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligor kommit tillstädes även från andra platser,
urartade till blodiga uppgörelser om flickor mellan
ungdomar från skilda bruk och socknar. Mer än en
slagskämpe hade fått bita i gräset och aldrig mera rest sig
efter en dylik fest. Mer än en yngling satt inne för
delaktighet i dråp och misshandel. Bättre, ofantligt
mycket bättre, vart det sedan nykterhetsrörelsen kom.
Logerna samlade den bästa delen av de unga, men
ännu stod den stora massan av bruksungdom utanför.
Pojkarna tyckte, att det var mesaktigt att tillhöra en
loge. Ännu var för dem den bästa knytnävskämpen
och slagsmålssegraren den stora hjälten.
Det var bland dessa ungdomar Filarn sökte sina
vänner. Det hjälpte honom mycket, att han var stor och
stark, en bjässe i att dra fingerkrok och bryta arm.
Han hade länge en medtävlare om ynnesten. Det var
en ung vällare, som hette Tjuv Nils Axelsson, en jätte
och slagskämpe, som hade många beundrare. Men
likafullt kunde han inte bära ett hejarstäd så långt som
Filarn, och sen var han färdig.
Eftersom brukspojkarna till hövding korade den
starkaste, hade Filarn länge ett stort anseende som en
slags rövarkung. Detta sitt rykte begagnade han till
att börja tala med de unga om de fattigas förtryckta
ställning, om de rikas utsugning av arbetarna, om
nödvändigheten att slåss för friheten. Brukspojkarna hade
läst följetongsromaner om Rinaldo Rinaldini, Wilhelm
Tell och Garibaldi, och de sågo snart i Filarn sin
Rinaldo. Flera av pojkarna ville, att man skulle bilda
en frikår och slå sig ner i skogarna, brandskatta
bruken och dela ut de rövade skatterna till de fattiga
jäk-larna i bygden, men det ville inte Filarn vara med
på. Det höll på att kosta honom hans popularitet. Men
han stod i, talade med pojkarna om klasskampen, om
fackföreningarna, om ungdomsklubbarna, om
socialismens evangelium, gav dem sina broschyrer att läsa,
fick tag i »Arbetarebladet», »Socialdemokraten»,
»Folkbladet», »Brand» och »Fram», vilka tidningar han i
hemlighet rekvirerade från Gävle, Stockholm och
Malmö och lät dem läsa. Nå, icke alla fingo läsa dessa
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
