- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
144

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetarnas liv voro ju icke mycket värda, när dessa
ständiga olyckor fingo passera, utan att bättre
säkerhetsanordningar vidtogos. Ja, så skulle det ju bli i
evighet, om inte arbetarna själva opponerade sig. Det
hjälpte icke med platoniska önskningar, menade Filarn.
Arbetarna måste sätta makt bakom ordet. Som till
exempel nu det där med de avskedade
valsverksarbe-tarna. Vad hade de gjort för ont? De hade hövligt
begärt att få sina baracker, kallade Sodom och
Go-morra, reparerade. De ville inte bo så uselt, det
regnade och snöade in om vintern. Ja, följden vart, att
Hybinette, Kung-fan och Uppsala-Olle fingo gå sin
väg. De höllos för ledare, som satt igång affären med
klagomål. Nej, hade det funnits en fackförening, så
skulle det icke gått på det sättet.

Så talade Eskilstunafilarn, och han släppte icke
taget. En envisare människa fanns inte. Folk
förvånades, att han icke fick avsked, ty såsom skvallret gick
på bruket, kunde det icke vara obekant för verkets
ingenjörer vad Filarn var för en karl.

Filarn umgicks emellertid mest med de unga
arbetarna. Ehuru han själv var tjugofem år, slöt han sig
helst till tjugoåringarna, plockade upp en efter en för
att pröva gryet hos dem. Några av dessa unga
arbetare voro vilda sällar, som levde rövare på
bruks-gatorna, söpo sig fulla om lördagskvällarna och hittade
på alla slags upptåg, men flera av dem hade gott
hjärtelag och voro trogna kamrater. Andra ungdomar levde
för dansen. Det fanns en dansbana, kallad
Klosterfriden, i ena änden av bruket, rucklig och eländig, men
det gick dock att dansa på den. Här samlades
ungdomen om kvällarna, ibland lågo de par om par under
golvet, varest det fanns en stor urgröpning, där vissnat
löv, sopor, tomsäckar och flaskor frodades. Äh, här
avlades många ungar, medan dansen gick ovanpå och
musikens toner dogo bort i skogen.

Spritgillen, dans med kärleksmöten och
bärsärka-upptåg med slagsmål voro länge de enda nöjen
bruks-ungdomen hade att tillgå.

Det var icke sällsynt att dansgillena, sedan berusade

144

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 29 23:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free