- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
160

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skål å fortsätt du, Professor, men fan, ta dä inte så
högtidligt.

— Dä va min tur nu, tyckte Kejsarn. Han stoppade
sin pipa, som hade formen av ett gubbhuvud, utskuret
i trä och försett med ett skaft, som föreställde en
sjöjungfru. Han tände pipan, strök det breda
skägget, tog ett djupt bloss, talade med allt större iver.

— Ja, den nya ungdomsrörelsen ble en sju djäkla
rörelse. Dä va som när Napoleon stampa arméer ur
jorden. Dä va bara ett fel, att den fick ledningen till
Skåne, för se skåningar ä så jäkligt styva i korken å
så förbannat högfärdiga å nackstyva, så dom tål inga
andra, å allt duger dom te å göra, inga andra duger.

— Dä gör väl däsamma, bara dom arbetar å slåss
för socialismen, tyckte Saul och skakade sitt vita
huvud. Skåningar ä bra folk.

— Nä, så ta mej fan, dä gör inte däsamma. En
skåning kan inte bli annat än skåning, om han ble hundra
år, men rörelsen ska inte va en skånsk rörelse utan
internationell å socialistisk. Dom talar om dä röda
Skåne, men vänt litt som Palmen säger, så ska ni få
se, att dä blir dä gråa Skåne. Dom ä för tjocka å feta
där nere för å hålla färgen.

— Ja, ledningen ska flyttas till Örebro, mitt i lannet,
lilla blågredelina morrhoppa, skrek från hallen en
inträdande jätte, klädd i rallarhatt, svångrem, blåskjorta
och hemvävda grå vadmalsbyxor. Jätten tog den
serveringsflicka, han gett namnet morrhoppa, lätt och
lekande på sina armar, som hade hon varit en docka
och placerade den sparkande och skrikande jäntan
överst på skåpet, där han lät henne sväva mellan
himmel och jord som ett mellanting mellan kyrkängel och
galjonsfigur.

— Sitt där lilla sötnosade djävleunge, du kan behöva
vila dej du ock. Jaså, vill du ner, din lilla vargsugga,
se så kom då.

Så tog Adrian Larsson flickan med ena näven om
midjan och lyfte henne sakta och varligt ner på disken,
där han ställde henne bland koppar och glas, medan
han med andra näven klämde henne på nacken och

160

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 29 23:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free