Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryggen och benen, som en kreaturshandlare klämmer
på kor och kvigor på en marknad.
— Men, för djäkeln, jänta, du svälter ju, du äter
ju inte, för satan, du orkar ju varken gräva eller plöja
eller harva på det viset. Du ä ju som en slickad
silla-mjölke, gräbba.
Så tog Adrian Larsson upp en femma ur fickan.
— Ge mej en kaffe å behåll resten, kött- och
benfria lysekilsanjovis. Nej, ät fem skivor grovt bröd,
tre tallrikar gröt, en liter oskummad mjölk och fyra
grova skivor amerikanskt fläsk till kvällsmat, dä gör ja.
Så gick Adrian in och satte sig mellan Kejsarn och
Saul.
— Ä dä inte sant Adrian, va ja säger om
skåningarna? vädjade Kejsarn till högre rätt.
— Ja skiter i antingen dom ä skåningar eller
hotten-totter, bara dom vill arbeta å slåss å riva ner dä här
jäkla dårhuset, som inte ä värt att heta samhälle, inte
ens samhälle för grisar och rövare, men dä kan väl
hända, att vi få lyfta på rumporna ett tag där nere i
Malmö. Se, dä ä inte bra att ha ledningen för länge
på ett och samma ställe, då slår dom rot.
Nu först observerade Adrian svensk-amerikanen.
— Va fan, ä dä du, som kommer från staterna, jaså,
ja. Då har du väl fått lära veta hut å dä kan bli något
annat än en trågrotare å stussbitare å dej. Jo, du ska
få höra hur dä gick till, när vi startade
ungdomsrörel-sen, sen den gamla ruttnat ner med Brinke å hela
Stockholmsbohämen. För satan, inte kan man göra
revolution mä käften, eller slå ner tullockrarna å
krigs-dårar mä kroghjältar å folk, som ser ut som utskitna
äplamos. Nej, dä va min själ nödvändigt att häva dä
där liket överbord å få en ny rörelse. Nu djävlar
anamma ha vi en rörelse, så helvetet inom år å dag
ska sända parlamentärer, krypande på sina bara knän
och sopande hästdyngan mä näsorna. Vi ska slå, så
dä ska sjunga som dynamitskott i joren, pojkar!
Saul såg med faderligt välbehag och glänsande ögon
upp på rallarjätten, medan Kejsarn nickade bifall och
drog allt väldigare bloss ur pipan. Professorn satt
6 — Den stora striden
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
