- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
177

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle aldrig sluta väl. Så var det vart man kom, bara
kiv och bråk om de nya lärorna. Åh hå, ja ja.

Hos Skojar Per Persson, bruksskräddarn, voro
trätorna än värre, ty där kom och gick en hel massa folk,
och alla skulle deltaga i ordbytet på ena eller andra
sättet.

— Nähej, skrek Karl Gustavsson, hyttarbetaren, den
långe smale toffelhjälten under Kantippa, nähej, se dä
va lögn, sossialist blir ja allrin. Och långe Gustav slog
ena näven i den andra.

— Dä får du fäll fråg Sofi om, tyckte Skojar Per,
du kan int vet, om int ho går samma väg som änkan
Godou, å då lär du allt få följa.

Skräddarn klippte med öronen, det var en av hans
konster. Han kunde till kundernas förnöjelse få näsan
att vicka och håret att röra sig, men helst klippte han
med öronen.

— Nähej, se dä va lögn. Jag har allt mitt huve för
mej, va folk än säg om Sofi. Ho får väl ha sitt för
sej. I allt fall lär du int ta dä fråna.

— Den som int huve har, kan en väl int ta dä frå,
fräste Fina.

Långe Gustav låtsade, som om han inte hörde. I
detsamma trädde Dunsen in.

— Ursäkta, pep Dunsen, och han lät som en
skad-skjuten vipa, ja skulle bara se, om ni va inne.

— Nä, ja ä ute, för ja går ut inne, gycklade
skräddarn.

— Hur mår Duns nu för tiden? sporde Lina milt
och visade upp den bröllopsbukett, hon just band. Ä
den int vack?

— Jo, faslit vack, men int ä sånt för mej, gamle
sjuke man, snart färdi te dö. Tack som frågar, men
dä ä skralt. Ja har fått engelska sjuka på gamla dar, se.

Dunsen fick plötsligt spasmer i benen, darrade och
satte sig på Linas pall, ynklig att skåda.

— Dä går bort i dä socialistiska samhället, som vi
nu ska få genom Filarn, tyckte hyttarbetarn och
kråmade sig över det lyckade skämtet.

177

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 29 23:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free