Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Brukspågar å bonddrängar, jäntungar å
finnkä-ringar! Ni dansa, ja, men ni dansa på en vulkan.
Där-som ni inte inom år å da tillsammans med Sveriges
övriga arbetare ha slagit ner den kamarilla ur Satans
innersta helvete, som topprider detta svenska folk å
suger märgen ur benen på detta ärorika land, så ska
era ben snart vitna på slagfältet, på krigets slagfält å
arbetets slagfält, ni ska bli korpars mat å ormars föda,
å förtryckare hundra resor värre än de, som nu plåga
å pina er, skola piska de olyckliga som räddat sig
undan slagfältet å dess marodörer. Hur länge ämna
ni, som bryter jorden, sköter skogen, smälter järnet,
skapar allt va nyttigt å nödvändigt ä, tåla, att på era
ryggar sitta stinna bukar, som prässa er ner i
lands-vägsskiten å som, sedan ni burit dem till hoarna, sparka
er ut i lorten igen? Va? Hörde ni: Hur länge sporde
ja? Hur ä dä? Ni trälar å sliter dag å natt? Va ä
tacken? Ni får i nåder bli den trasmatta, som
godsägare å bruksherrar, ämbetsmän å militärer torka sina
stövlar på. Ni ha inte mer rätt än suggan hos
disponenten att bestämma över hur detta land, som era fäder
röjt och ljutit sitt blod för, skall styras. Ni få i nåder
betala fattigskatt till de rika, till de fattighjon, som,
sedan de utsugit er arbetskraft, fordra att ni av ert
överflöd skall skänka de arma fattighusgubbar som de
tro sig vara, deras stackars uppehälle. Ni får överge
far å mor för att ge er ut i kasärnerna att lära er att
försvara dessa rika fattighjon mot era egna fränders
rop på rättfärdighet. Krig vill alla stora herrar ha.
Men jag säger: Krig är en djävul, som äter guld å
skiter kiselstenar. Se opp! Vad djävulen å hans farmor
måste skratta, så käkarna åka ur spåren, när de se å
höra, att dä finns ett proletariat, som enda dag, en
enda minut tolererar detta förbannade samhälle för
asgamar å mullsorkar. Men nu förbanne mej ä dä slut
mä spektaklet. Nu bildar ni här i kväll, förstår ni, en
ungdomsklubb å varenda djävel går in i klubben,
begriper ni, går in i klubben! Å fan tar den som sviker!
Ty nu, begriper ni, reser sig Sveriges arbetare att
krossa den hydra, som sugit deras blod. Nu ä dä inte
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
