Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Rebellerna - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sagt om honom. Andra menade, att han liknade den
sarkastiskt leende Voltaire. Adrian fann honom vara en
kopia av allsköns ärelystna biskopar och sluga
kardinaler i historiens galleri.
Hans ögon hade en genomträngande skärpa,
vittnande om ett överlägset förstånd, men över munnen
låg ett vekt, nästan kvinnligt drag och hans panna var
högt välvd. Han verkade på en gång tänkare,
drömmare och krigare. Kanske hade Adrian icke haft så
orätt, när han liknade honom än vid någon av den
stridande kyrkans viljestarka kraftpåvar, än vid någon
av dess stridsglada, sluga kardinaler, än vid en munk
i harnesk, en munk med en filosofs verk vid sitt
nattläger och en skalds dikter i sin mantel.
Högland besteg den provisoriska talarstolen, hälsad
av ett jublande bifall. Åh, Högland var den unge
örnen. Han höll ett bitande sarkastiskt tal om
»Kungadömet av Guds nåde». Högland var republikan.
Liksom han inom ungdomsförbundet först av alla gav ut
parollen om fred med Norge till varje pris och för
denna sin paroll gick i fängelse med upprätt huvud,
hade han inom förbundet först av alla höjt fanan med
den republikanska lystringssignalen.
Ja, de äldre voro ju också på sitt sätt republikaner,
men mera i princip. Republiken var icke aktuell,
menade de. Men Högland ville göra den aktuell. Hans
ärelystnad var att i handling omsätta de yttersta
kraven.
Med ironiens och satirens vapen angrep han
kungamakten som institution. Så även nu:
— Kungadömet är i våra dagar en dekoration, säger
man, och det tjänar ingenting att spilla krut på
densamma. Ja, de händelser vi upplevat under senaste
åren lite varstans i världen, både i vårt land och i
andra länder, torde dock ge vid handen, att man
betydligt underskattar faran av det monarkistiska
systemet. Någon har rätt träffande jämfört monarkien med
blindtarmen i människokroppen, som under normala
förhållanden är en ganska oskyldig tingest, men som
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
