Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. De segerrika - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg ett par stora karlar braka liop, att det uppstod ett
gurglande läte i munnen av den myckna saliven.
Saliven vätte i mungiporna och de röda läpparna glänste
våta. Ögonen blänkte simmiga och kalla.
Från alla borden i krogen reste sig nu strejkbrytarna
och bildade ring kring de båda slagskämparna. Det var
ett skådespel, som icke fick försummas. Gud, vad
roligt! Se där fick Kontrollören en dansk skalle, så
han tumlade runt. Kontrollören stönade men hade
likväl krafter att måtta en rasande spark åt ljumsken
på sin fiende. Svartsjö-Kalle vrålade som ett djur. De
kringstående skrattade, så de kiknade. Den ende, som
föraktade detta uppträde, var en liten jude, före detta
biljardmarkör. Han såg ut som en gosse, nästan som
ett barn. En obestämd ängslan präglade hans väsen.
Var han rädd att själv bli ett offer för de hårda
nävarna, eller var han led vid sitt nya yrke? Han hade
kommit utför för en flickas skull. Ja, d. v. s. hon
hade stulit för hans skull, hon hade älskat honom, hon
hade velat hjälpa honom att bli kvitt en efterhängsen
fordringsägare, en av hans egen ras, en blodsugare. Så
hade hon råkat fast, och han hade blivit fast också
han, ty han hade ju tagit emot hennes pengar. Han
satt alltid i en vrå för sig själv, drack för sig själv,
tänkte på flickan, fick ångest, kunde ibland skaka i hela
kroppen. Fallandesot, påstod Torsken.
Just som slagsmålet var som bäst i gång, trädde Jussi
in genom dörren. På ett ögonblick hade åskådarringen
skingrats och en var återvänt till sin plats. Kontrollören
torkade blodet ur ansiktet med samma rockärm, med
vilken han nyss sopat bordet. Kalle höll sig kvidande
för underlivet, släpande sig tillbaka till laget.
—- Fördömda pack! skrek Jussi. Hästbytarn såg ut
som ett målat svin i ansiktet. Han kokade av ilska.
— Joo, dä vill till, att herr Jussi kommer å håller
ordning på sitt folk, tyckte fru Hansson,
krogmadammen, kallad Fetsillen, en robust, rödbrusig kvinna.
Jussi spände ögonen i sina gossar. Som vilddjur
krö-po de undan i vrårna för domptörens blick.
— Satan! En konjak å sen ut i verket, svinhundar!
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
