Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Efter nederlaget - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tappra och vilda stormfåglar, tack för i kväll. Här har
talats både allvar och skämt, men kom bara ihåg
detta: nu gäller det att rädda partiets själ, ty vi ha alla
en själ och partiet med. Hädanefter få vi slåss på två
fronter: mot borgarklassen med allt dess anhang, så
det osar eld i berget, och mot högerflygeln inom
partiet, mot grevar, algotister och påvar, så stickor och
strån ska yra. Kamrater! Ingen avtrubbning av
klasskampen! Inga pessimister! Leve grevefejden!
Åh, stämningen blev hög. De församlade jublade
den gamla härjarinnan till mötes. Kata blev rörd. Hon
omfamnade åter alla i tur och ordning, tog dem
högtidligt i hand som till ett löfte. Hon liknade en det
medeltida krigets präst, som gick längs leden, utdelande
nattvarden och tagande ed av soldaterna. Hon
fortsatte halvt patetiskt och halvt humoristiskt:
— Du blir vår fältherre, Hogland! Du skall leda oss
till seger eller död. Du Brand skall bli vår sluge
kansler, som överlistar både lindmänner, staaffar och
grevar! Hej! Hej! Friskt mod allesammans! Hej! Hej!
— Hej! Hej! dundrade stormfåglarnas hälsning till
sin gamla mor. Mormor kallade henne Gallbom.
Kata gick och med henne bröt flertalet av de övriga
upp. Kvar blev de ungas generalstab: Hogland, Brand,
Gilbod, Stålis.
Brand hade nyss kommit från Bergslagen, där han
varit partiets redaktör och ledare för den växande
oppositionen i dessa av gammalt upproriska och
extremistiska trakter. Han var nu bortåt trettio år, full av
energi och stridslust, gladare ju mer han hade att
göra, rik på allehanda planer och initiativ, som ibland
kostade mer än de smakade. Slugare än de flesta,
påstod Stålis, ty Brand gillade även han försiktighetens
dygd. Brand höll envist fast vid socialdemokratins
revolutionära innehåll, föraktade alla pessimister,
bekämpade alla slag av reformister och revisionister,
vakade över partiets teoretiska och principiella
renlevnad. Han höll som en gammal indelt korpral på en
järnhård disciplin i leden. Han var doktrinär i sin
teori, opportunist i sin taktik. För honom var partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
