Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tan att bli efter, att trampa ner, lystnad att komma
fram, att slåss, att slå andra ur brädet, att segra,
segra, segra, i den allt hårdare konkurrensen på livets
alla områden: ekonomi, politik, idrott, erotik.
Lystnad icke blott att segra utan att besegra. För att icke
själv besegras, trampas ner.
Kring detta kommersiella centrum sträckte sig en
gördel av mäktiga fabriker, hyreskaserner och
hamnar: Bolinders, Separator, Pumpen, Atlas, Rörstrand,
L. M. Ericsson, speglande samma tidens fenomen:
teknikens herravälde, produktionens mekanisering, de
stora talen, massorna. Massor av varor, av pengar, av
arbetare.
De som handhade ledningen av denna industriella
och kommersiella värld: industriherrarna,
bankdirektörerna, grosshandlarna med söner och mågar:
officerarna, de höga ämbetsmännen, de lärde hade med det
nya kejserliga Berlin som förebild skapat Östermalm,
lagom ur vägen för fattigdomen, röken och bullret.
Även detta rikedomens nya hem var en exponent för
den nya tiden, för måtten och massorna: en öken av
väldiga stenblock.
Mitt i hjärtat av Norr, av denna kapitalismens värld,
låg arbetarborgen, låg sedan tio år Folkets Hus, en
bild av den nya tiden, ett uttryck för de stora talen,
en sinnebild av massornas vilja, liv och anda även det,
ett revoltens, ett upprorets hem. Det var på denna
byggnad, som den gamle latinlektorn pekade från
lärosalen mitt emot, ropande till sina adepter: kom ihåg
att det är eder plikt att strida mot det där ormboet.
Hur annorlunda mot Norr tedde sig icke Gamla
stan. En gång säte för börden och rikedomen, för
lärdomen och skönheten. En gång lik en ung borgfru i
tunga prydnader hade Staden mellan broarna så
småningom förvandlats till ett hem för de mest fattiga
och förkomna, blivit en gammal käring, en smutsig
gammal käring, klädd i lumpor, diadem och juveler.
Så underliga öden städer, stadsdelar och hus kunna
undergå! Samma växlingar som människans liv,
samma öden som folk och raser undergå. Intet är i
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
