Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaktus med ett dussin stora eldröda blommor, som
lyste likt ett återsken av aftonrodnaden. På väggen
vid fönstret tickade en klocka, ett gökur, som icke
slog utan ropade kuku varje timslag. Ovan den röda
damastklädda soffan satt en hylla med ett tjugutal
böcker och broschyrer: bibeln, som fanns i alla hem,
ateisters och socialisters såväl som schartauaners och
frälsningssoldaters; psalmboken, Palms »Ur en
agitators liv», Axel Danielssons skrifter, arbetarpartiets
kongressprotokoll samt allehanda socialdemokratiska
broschyrer. Till höger om hyllan ett porträtt av Karl
Marx och till vänster ett annat, av Ferdinand Lasalle.
Mitt emot ett oljetryck, föreställande kvinnornas tåg
till Versailles och ännu ett, återgivande preussiske
kungens ed till det revolutionära folket 1848.
I ett litet rum innanför kammarn bodde en
sömmerska Inga Klein, som hyrde del i rummet, samt fru
Galls gamla mor, en roslagsgumma på åttiotvå år, som
mest låg till sängs. Gumman Sara Huss, tre gånger
gift, mor till tretton barn, låg halvt om halvt i
själatåget. Men det var ju på tiden, att hon lagade sig iväg,
tyckte hon själv, och varken hon eller familjen gjorde
någon affär av, att det led mot slutet. Det var bara
Inga Klein, som tyckte att det var litet kusligt att bo
i lag med en döende. Herre Gud, hon kunde j u dö mitt
i natten och Inga vakna vid, att hon hade ett lik
bredvid sig. Ty rummet var så litet, att de båda sängarna
stodo nästan intill varandra, en smal gång i mitten
blott. En symaskin hade Inga i ett hörn och en stol vid
den, gumman hade en pall. Detta var hela
möblemanget och mer fanns icke utrymme för, så det var
bra med det.
Anna Kristina Gall hade visserligen de sista fyra
fem åren hoppats på en spegel, en stor spegel på fot.
Hon sydde sina och flickornas kläder och en spegel
skulle hon då behöva. Hon hoppades varje år att
kunna krama ihop de stackars hushållspengarna, så att
det skulle bli över till en spegel. Men fick hon en slant
över, kom genast en tids arbetslöshet, exercisen för
pojkarna, konfirmationen för flickorna — Gall hade
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>