Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gått med på att flickorna, men inte pojkarna skulle
läsa för prästen —, sjukdom eller olycksfall i arbetet,
och spegeln torkade in. Nu började hon tro, att denna
hennes livs dröm aldrig skulle gå i uppfyllelse.
Det var en sommarlördag. David Gall var ännu
ickehemkommen från arbetet i hamnen. Icke heller
sönerna. Fru Gall stod vid spisen, röd och varm. Hon höll
på att laga i ordning middagen: en stor kastrull
potatis kokade på elden; det puttrade och bubblade; en
panna fläsk stekte över elden; det fräste och knallade.
Steklopporna flögo fru Gall i ansiktet och stungo
henne. Hon saltade potatisen, vände fläskskivorna, det
osade så skönt och aptitretande. I ett tredje kärl
ångade löksåsen. Potatismos, löksås och fläsk var Galls
älsklingsrätt. När lördagen kom, visste han, att den
rätten vankades, han såg inte så bister ut som eljest
om rnornarna, och när han kom hem sken han som en
solvarg, smackade redan i förstugan och grymtade
sedan under måltiden i ett. Det var under
lördagsmid-dagen gumman hans kom fram med sina små extra
krav på livets goda och nödvändiga: hon behövde ett
par kängor till Lasse, minsta pojken, fyra år, ett tyg.
till klänning till Elsa, tolvåringen. Hon behövde tyg
till nya lakan, de gamla i småpojkarnas soffa voro
trasiga och kunde inte lappas mer; de hade lappats i
fyra år nu. Gall plägade då gå till byrån, ta fram en
sedel, en hel tia, tumma och vända den, ty den hade
kostat svett och möda. Hustrun fick den, den skulle
räcka till mycket, det gick inte att gå in i första bästa
butik, åh nej, hon måste springa på realisationer,
auktioner och konkurslager, pruta och skälla med
krä-mare och biträden, varje öre var dyrbart. Stor familj,
osäker arbetsförtjänst, skulder och avgifter, ibland
läkare och medicin, det ville till att hushålla, om man
inte ville falla fattigvården eller välgörenheten till last.
Och det ville inte Galls veta av. Fattig men stolt, sa
Gall alltid. Förr finge det väl bära käpprätt åt helsike
än tigga sig fram.
Som fru Gall stod där vid spisen och just höll på
att stöta den färdigkokta potatisen till ett vitt,
ångan
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
