Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturligt. Otvunget. Knoga ska dom, driva på
gatorna dessemellan. Lära sig ofog. Bli elaka. Det är
föräldrarnas skull och lärarnas och polisens. Hå, dessa
tyranner! Självrättfärdiga, hycklande, nej, dom har
ingen rätt att kuscha ungdomen.
— Det var väl värre att vara ung förr i tiden. Slita
mycket värre, behandlas sämre.
— Må vara, men hyckleriet var icke så fräckt,
Ann-Kristin. Det är det. Sånt märker ungdomen. Åh, om
jag vore ung, jag skulle vara obstinat, må du tro! Jag
skulle sätta krut under alla diktatorer och förmyndare
och poliser. Nå, den här flickan, är hon från Göteborg,
vasa?
— Hon är född nånstans på Västkusten. Hon
förtrodde mig häromdan, att hennes mor suttit på
fängelse för att hon ledde en strejk för många år sen.
Hennes mor kallades Vävar-Elsa, och Gall säger, att
han minns det namnet. Hon skall ha varit en av dom
där socialisterna, som förföljdes och kastades i häkte
på Palmens värsta tid. Sånt törs dom inte nu längre,
säger Gall. Dom rika är inte så mäktiga nu, sen
organisationerna vuxit sig starka och Branting och
Charles och Sven Persson finns.
— Äh, vad det anbelangar, så tycker jag dom
kunde fräsa ifrån sig litet bättre, än vad dom gör. Jag
tycker Branting har blitt konservativ, jag. Det är väl vi
ha Brinke och den där Högland.
Ann-Kristin mörknade.
— Säj inte det, så Gall hör det. Han är ursinnig på
dom där brinkeanerna och stormfåglarna. Det är ett
evigt gräl här hemma nu för tiden. Pojkarna och
flickorna håller ju på Högland och far på Branting, och
dom kivas och slåss var eviga dag, så jag är alldeles
yr och utledsen.
— Nå, vem tycker du har rätt då? sporde Beat-Sofi
spydigt. Beat-Sofi betraktade sin syster som en smula
bakom flötet och gammalmodig i politiska ting.
Beat-Sofi var pigg och vaken, gick på alla slags möten, var
en smula allmänt rabulistisk, räknade sig gärna till
ungdomen och protestanterna. Ann-Kristin hade så
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
